Förflytta dig till innehållet

Gränsbevakningen behöver 60 miljoner för nya flygplan – utan dem är det svårt att bekämpa oljeolyckor

Gränsbevakningen
ett flygplan i luften
Gränsbevakningens nuvarande spaningsplan av typen Dornier 228 ska ersättas med minst två nya multifunktionella spaningsplan senast år 2025.

Efter 25 år i tjänst dras Gränsbevakningsväsendet två snart uttjänta Dornier 228-flygplan allt oftare med tekniska problem. Problemen består av allt från krånglande elsystem, korrosionsskador och sensorer som inte fungerar.

Enligt Jari Tolppanen, brigadgeneral vid Gränsbevakningen, är en nyanskaffning av minst två nya, multifunktionella spaningsplan nödvändig och brådskande.

—  Våra nuvarande plan närmar sig slutet av sin livscykel. Det uppstår allt oftare tekniska fel som gör att de står på marken när de skulle behövas i luften. Coronaepidemin har bekräftat betydelsen av att myndigheterna har hög beredskap vid krissituationer. Rättsstaten och medborgarnas tillit till den bygger på det, säger Tolppanen.

Förnyelsen av flottan, det så kallade MVX-projektet, har pågått i flera år och ingår i regeringsprogrammet.

— Vi behöver få en beställningsfullmakt och anslag på 60 miljoner euro senast i sommar för att hinna få de nya flygplanen senast år 2025. Utan nya flygplan kommer framför allt Finlands förmåga att bekämpa miljöolyckor till havs att försämras dramatiskt. Finland skulle inte heller kunna sköta sina internationella åtaganden som tidigare, säger Tolppanen.

Ska skicka krypterad information

Enligt Gränsbevakningen hade gränssäkerheten förändrats kraftigt redan innan åtgärderna kopplade till coronapandemin sattes in.

För att möta de här behoven kommer de nya flygplanen bland annatatt ha mer avancerad radar- och skannerutrustning, längre drifttid och verksamhetsradie samt bättre transportkapacitet.

Förhoppningen är att de nya planen ska kunna flyga i upp till åtta timmar, i stället för det nuvarande medeltalet på tre och en halv timme.

— För att planen ska kunna användas effektivt vill vi även kunna skicka krypterad information i realtid och ha sensorer som också stöder andra myndigheters arbete, säger major Kenneth Rosenqvist.

Flygplanen är oersättliga i bekämpningen av miljöskador

Kommodor MAtti Lallukka

Utöver den förändrade gränssäkerheten beskrivs verksamhetsmiljön alltjämt som krävande.

Exempelvis Östersjön är ett grunt och smalt innanhav, och miljön är känslig. Trafiken anses exceptionellt livlig även med internationella mått mätt, vilket bidrar till en ständig risk för allvarliga olyckor.

Kommodor Matti Lallukka ser bemannade multifunktionella flygplan som den mest kostnadseffektiva och mångsidiga lösningen för övervaknings- och spaningsuppdrag i luften längs Finlands lands- och havsgränser.

— Flygplanen är oersättliga i bekämpningen av miljöskador, eftersom det endast från luften går att på ett tillförlitligt sätt upptäcka skadliga utsläpp och styra bekämpningsåtgärderna. Hanteringen av bekämpningen av oljeolyckor till havs bygger på flygplansbesättningens skicklighet och farkostens tekniska prestanda.

Enligt Lallukka kan planen inte ersättas med exempelvis helikoptrar.

— Flygplanen är snabbare än helikoptrarna, har en längre aktionstid och kan vara först på plats för att ge en helhetsbild av situationen. Exempelvis vid en oljeolycka i Finska viken är snabbheten avgörande. Utan den kunde vi ha olja utmed kusten inom några dagar.

Jeanette Östman/SPT

Målet: nya spaningsplan år 2025

Till spaningsplanens uppgifter hör gränsbevakning till havs och på land, efterspaning och räddning samt bekämpning av miljöskador.

Multifunktionella flygplan används också för militära försvarsuppdrag, för att trygga den territoriella integriteten och i internationellt samarbete.

De används även för att stödja andra myndigheter och i andra uppdrag, som exempelvis fiskeövervakning och observationer av is- och algläget.

Gränsbevakningsväsendets multifunktionella farkoster, som bevakningsfartyg och spaningsplan, används ofta samtidigt och samverkar under olika uppdrag.

Att skaffa minst två nya plan beräknas kosta 60 miljoner euro.

Kostnaderna för den nuvarande flottan på tolv helikoptrar och två flygplan är cirka 20 miljoner euro per år. Med de nya planen inklusive besättningen utgår man från att de årliga kostnaderna kommer att stiga en aning.

Enligt nuvarande tidsplan skulle man ta in offerter i år och beställa planen 2022, för att hinna få dem senast 2025.

Källa: Gränsbevakningsväsendet

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit