Hangö gör budget med näsan ovanför ytan och sura blickar åt statligt håll
Hangö gör upp en budget för år 2024 med vad man kallar för ett anspråkslöst plusresultat på 400 000 euro. Det hade sett betydligt bättre ut om inte vårdreformen hade gjort staden till en betalare i stället för mottagare av statsandelar.
– Det är en stram budget som inte tål några överraskningar. På västnyländska skulle man säga att man får ”näsan just och just över vattenytan”, säger stadsstyrelsens ordförande Sture Söderholm, SFP.
Verksamhetskostnaderna har dykt från 80,3 till 37,0 miljoner euro på grund av social- och hälsovården som flyttades till välfärdsområdet. Skatteintäkterna har fallit med 20 miljoner från 43 miljoner till 24,5 miljoner euro. Statsandelarna sjunker med 3,5 miljoner euro så att de blir drygt 1,3–1,4 miljoner på minus.
För stadsdirektör Denis Strandell är det en speciell budget i och med att det är hans sista.
– År 2023 som vi gjorde ett jättebra resultat är det första efter vårdreformen. Men det är inte det nya normala. År 2024 är kanske det första året som är representativt för vad som komma skall.
Det här har varit en annorlunda process än vad Strandell har blivit van vid.
– Man är van att det kommer överraskningar i ekonomin. Men den här överraskningen som drabbade oss i år var någonting annat. Vi hade redan en ganska balanserad budget och det såg rätt bra ut – tills vi fick statsandelarna som för oss innebär att vi betalar ungefär 1,4 miljoner till staten.
Från 2022 finns en reservering på 2 miljoner euro för en sanering av vårdcentralen. Men man har ännu inte fått besked av välfärdsområdet om den ska göras. Om den inte görs hävs reserveringen och faller under det ekonomiska resultatet.
De 1,4 miljoner euro som man nu måste betala till staten kan sättas i relation till det. Alternativt kan man notera att 1,4 miljoner euro motsvarar kostnaden för ett 30-tal anställda.
Hangö är en av de tio kommunerna i landet som betalar statsandelar.
– Det är inte fråga om välbärgade kommuner i tillväxtcentrum. Det gemensamma är att vi har haft höga kostnader för social- och hälsovården. I kalkylen vinner vi så mycket på att dessa kostnader försvann, mer än den finansiering som drogs bort, och betraktas därför som vinnare trots att vi måste betala 1,4 miljoner euro till staten.
– Det känns verkligen ohemult. Någonting är fel när Grankulla får statsandelar och vi betalar. Vi har protesterat emot det och besökt finansministeriet med ett enda krav, det vill säga att man inte skulle dra in statsandelarna utan att vi skulle få landa på plus-minus noll. Det har inte vunnit gehör.
I och med detta var man tvungen att bita i budgeten på nytt och åtgärda gapet på 1,4 miljoner för att budgeten inte skulle visa ett underskott.
– Det var bara att ta fram osthyveln. Det resultat vi har nu är en budget ganska nära plus-minus noll. Det är en acceptabel miniminivå, säger Strandell.
Det preliminära investeringsbehovet för de samlade sektorerna uppgick till cirka 10 miljoner euro.
Det har bantats ned till 3,8 miljoner euro för att motsvara driftsbidraget på 3,9 miljoner euro. Investeringarna kan således betraktas som ganska blygsamma. Det är mest frågan om underhåll med satsningar på kommunalteknik, renoveringar och vatten och avlopp. Den enda exceptionella investeringen är de totalt 250 000 euro som vigts för Hangö museums nya lokaler i Manners fabrik.
– Jag säger inte att det inte skulle finnas behov för investeringar på 10 miljoner. Men när man ser på realiteterna på vad vi klarar av så måste man prioritera. På det sättet är jag nöjd även om det blir ett mycket anspråkslöst plus i budgeten, säger Strandell.
I och med att man inte kommer att behöva låna för investeringar landar skuldbördan på 46 miljoner euro eller cirka 5 800 euro per invånare vid årsskiftet. Det här anses vara ganska mycket.
– Men om vi skulle lyckas sänka lånestocken till cirka 33 miljoner euro skulle vi ligga på det nationella medeltalet i lånebörda per invånare. Vi har kommit ner än bra bit men det än finns en väg att gå, säger controller Kim Adolfsson.
Minskad skuldbörda
Strandell poängterar att man lyckats minska på skuldbördan rejält under de senaste åren. Så sent som 2015 hade Hangö en lånestock på 66 miljoner euro.
– Vi har gått ungefär 20 miljoner ner i skuld. Det har gått lite snabbare än vad jag hade tänkt när jag började.
Men, säger Strandell, det blir omöjligt att hålla den takten i och med att vårdreformen slukat ungefär hälften av verksamheten.
– Den ekonomiska apparat som ska göra det är hälften så stor vilket betyder att också marginalen är hälften mindre.
Under de senaste åren har man också byggt upp det ackumulerade överskottet var på -15 miljoner år 2012. I år är överskottet plus 20 miljoner euro.
– Vi har fått det egna kapitalet i skick och resultatet i skick, konstaterar Adolfsson.
Mörka moln
Men det finns flera orosmoln på den ofta blå Hangöhimlen.
– Vi har en inneboende konjunkturbarometer i och med vår hamn och logistik. Där finns illavarslande tecken inför nästa år i form av personalminskning och permittering. Det måste vi ta i beaktande, säger Söderholm.
– Permitteringar betyder mindre skatteintäkter förr oss. Vi har en stor hamn i en liten stad. Det gör att vi har en konjunkturkänslighet som andra kommuner inte har, säger Strandell.
Också räntenivån spökar. Ränteriskerna har materialiserats Rysslands anfall mot Ukraina.
– Under nästan tio år var ränteriskerna försumbara. Nu innebär räntorna stora risker igen. Det kan betyda miljoner i extra räntekostnader per år för oss i värsta fall.
Hangö stad har hanterat ränteriskerna bra med ränteskydd i block fram till 2027 och från 2028 till 2031.
– Vi har inte lidit av räntechocken ännu. Men vi har inte nollräntor ändå och vi har korta räntor som har stigit. Vi har redan gjort en tilläggsbudget på grund av detta. Det är tråkigt när pengar som skulle behövas till verksamheten går till att betala räntor. Och om man ska minimera ränterisken i framtiden så kostar skyddet mer ju högre räntorna är.
– För varje minskning i befolkningsmängden ökar skuldbördan per invånare, konstaterar Söderholm.
Mörkare moln
Enligt Strandell hopar sig molnen från 2025 framåt.
– Inte minst då vi ska ta över arbets- och näringslivstjänsterna. Vi kommer inte att få full finansiering från staten för det. Det kommer att kosta oss.
En stor fråga är också hur det går med alla fastigheter som nu hyrs ut till välfärdsområdet.
– Vi vet att vi kommer att få tillbaka en massa kvadratmeter av välfärdsområdet. Välfärdsområdet har två stora utgiftsposter, det vill säga personal och fastigheter. De skulle behöva mer personal, inte mindre. Så det enda de kan spara på är fastigheter. Särskilt randkommuner som vi kommer att känna av det. Det är ett stort orosmoment på två sätt – vad har kommuninvånarna för service och hur påverkar det vår ekonomi? Det som är strunt och ingenting för det stora välfärdsområdet är stora och viktiga frågor för en liten kommun.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.