Hangölotsarnas nya båt sjösattes i Tykö – varvet går på högvarv med beställningar från myndigheter
Snön faller tätt och Tyköfjärden ligger grå. Vid Marine Alutechs sjösättningsramp tas en av Gränsbevakningens blåvita PV-båtar upp för renovering.
Men inne i monteringshallen några hundra meter upp på land, väntar en splitterny båt i grann röd-orange färg på sjösättning. Det är Finnpilots nya menföresbåt, den andra i serien Watercat 160 Pilot, som ska placeras i Hangö.
– Det här har vi väntat på. Det är 15 år sedan vi senast fick en ny båt, säger Peter Sundström.
Sundström är Ekenäsbo och jobbar tillsammans med Kimitobon Ralf Holmström som förman för kutterförarna på lotsstationen i Hangö.
Processen med byggandet av lotsbåt L249 inleddes för cirka ett år sedan utgående från den första modellen i serien som levererades till lotsstationen i Nystad förra året.
Användarerfarenheterna av den första båten i serien är mycket goda.
– Både sjöegenskaperna och användarvänligheten har fått beröm, säger Holmström.
Sundström och Holmström har, i egenskap av båtens användare, fått vara med från början.
– Sedan båten var några metallbitar på fabriksgolvet, säger Holmström.
Det här uppskattar både kunden och tillverkaren.
– Förr kom vi med i bilden först när båtarna skulle köras från varvet. Omändringsarbete medför alltid extra kostnader. Att användarna får vara med och påverka slutprodukten från början blir billigare i förlängningen. Alla är nöjda om det blir rätt från början.
– Det är bättre att få input av användarna än att vara tvungen att gissa sig fram till de bästa lösningarna. Jag är inte den som ska köra båten varje dag, säger Joonas Björkman som planerat båten tillsammans med projektchefen Jouni Hirvenkiv i.
Skrovet har modifierats utgående från Alutech-fadern Heikki Haros ursprungliga ritningar.
Någonstans har man lyckats bra. Båten går snabbare och bränslesnålare än den borde enligt datasimuleringen. Det trots att den gamla båten är en tredjedel lättare och nästan fem meter kortare.
Beställaren tackar och tar emot. Finnpilot har som mål att halvera sina totala utsläpp före 2030.
– Den nya båtens fina egenskaper innebär att vi knappt alls förstorar vårt klimatavtryck fast vi skaffar en betydligt större båt, säger Aki Marjasvaara, transportdirektör på Finnpilot.
Marine Alutech kommer att leverera två nya menföresbåtar till Finnpilot i år.
– Vi sätter mellan 2 och 2,5 miljoner euro per år på att förnya våra gamla stålbåtar. Vi har 55 båtar och största delen är så kallade kuttrar av den stålskrovade modellen som går 10 knop. Resten är snabbgående aluminiumbåtar. Den här nya modellen hamnar där mitt emellan, säger Marjasvaara.
Den nya båten ersätter den snabba lotsbåten i Hangö. Enligt Marjasvaara utgör Hangös klimat en lämplig miljö för just den här båttypen.
– I praktiken kan det hända att där inte alls behövs någon vinterbåt i Hangö framtiden.
Den drygt 16 meter långa och 5 meter breda båten som väger närmare 19 ton är byggd för att den ska klara lätta isförhållanden och nedisning.
Det behöver inte vara speciellt kallt för att nedisning ska förekomma till havs. Det räcker med ett par minusgrader om havsvattnet är tillräckligt kallt och vindriktningen ogynnsam.
– Det är en stor riskfaktor och en av orsakerna till att vi inte kan använda sommarbåten vintertid, säger Holmström.
Den nya båten har uppvärmning i både däck, reling och lotsplattform för att motverka fallolyckor, den vanligaste arbetsolyckan ombord.
– Det här är ett rejält lyft ur vår synvinkel. Ergonomin är bättre på alla sätt. Det har vi sett fram emot, säger Holmström.
Besättningen ska inte behöva fundera på om den klarar sig där ute eller inte.
Dessutom har den ett integrerat kylsystem som gör att man kan köra i issörja eftersom det, i motsats till konventionella modeller, inte finns något intag för kylarvatten som kan stocka. Skrovet och framdrivningen är planerade för körning i 5 centimeter tjock is och i uppbrutna isrännor.
– Det betyder att vi kan klara oss med en enda båttyp under milda vintrar, säger Marjasvaara.
Skrovet är format så att det skyddar propellern. Också rodret är skyddat av en iskniv för att inte skadas av isblock när man backar båten.
– En lotsbåt måste ut i nästan alla förhållanden under merparten av året. Båten ska vara driftsäker, sjöduglig, tillräckligt tung och stryktålig så att den tål stötar mot större fartyg. Den behöver inte vara särskilt snabb. Men besättningen ska inte behöva fundera på om den klarar sig där ute eller inte. Därför är säkerheten viktig, säger Marjasvaara.
Säkerheten har med andra ord haft högsta prioritet i planeringen.
Förutom de uppvärmda delarna finns en MOB-korg (Man Over Board) som, ungefär som en bakgavellyft på en lastbil, kan sänkas ner i aktern så att den hamnar en bit under vattnet och gör det lättare att ta sig upp i båten om man skulle hamna i vattnet.
Korgen klarar av att lyfta 200 kilo.
– Ingen har fallit överbord hos oss på 20 år. Men chansen att få upp någon är betydligt större med den här, säger Sundström.
Efter olyckan i Emsalö i december 2017 där två besättningsmedlemmar drunknade på en lotsbåt som kantrade i sjögång och svall från ett lotsat fartyg, har man fäst särskild uppmärksamhet vid räddningsvägarna.
Man måste kunna öppna luckorna i alla lägen. Båten är också självupprätande.
– Det är en stor grej med tanke på säkerheten, säger Sundström.
Ratt och reglage tillsvidare
En Scania V8 på 16 liter och 740 hästkrafter ska driva de nästan 19 tonnen genom issörja och blåst utanför Hangö.
Ralf Holmström säger att ergonomin har gått framåt mycket de senaste tio åren. Båtens bänkar har dessutom sensorer som samlar in information om stötarna som båten och föraren utsätts för.
På båten finns flera kameror som ger föraren en bättre överblick av båten både inuti och utanför.
– Speciellt sikten bakåt har varit ett problem på de gamla båtarna, säger Holmström.
Det blir allt vanligare att båtar körs med joystick men lotsbåten har fortfarande ratt och gasreglage.
– Ju färre grejer som krånglar, desto bättre, säger Sundström.
Den nya båten ska nu provköras innan den körs till Hangö där det är tänkt att den ska vara i användning i början av nästa år.
Holmström och Sundström ser fram emot det men vet också att det gäller att bli vän med den nya farkosten.
– Vi är vana vid en 12-metersbåt, den nya är nästan fem meter längre. Vi måste nog möblera om vid bryggan också, säger Sundström.
Växer och behöver personal
För ett och ett halvt år sedan hade Marine Alutech 50 anställda, nu är man uppe i cirka 80 eller 100 om man räknar med underleverantörerna.
– Pandemitiden var tuff för oss. Vår verksamhet kräver att vi förhandlar ansikte mot ansikte. Nu ser orderstocken bra ut men vi har jobbat hårt i bakgrunden. Dessutom har krisen i Europa och säkerhetsläget i världen skapat efterfrågan på vissa båttyper, säger Jens Grübl, kommunikatör på Marine Alutech.
I januari tecknade man kontrakt med det danska försvarsministeriet om att leverera två Watercat 2000 Patrol-patrullbåtar.
I april kom man överens med det Gränsbevakningsväsendet om att totalrenovera dess 21 Watercat 1300 Patrol-båtar i PV08-klassen under åren 2023–2026. Den sysselsättande effekten är 75 årsverken.
Försvarsmakten beställde 17 landstigningsbåtar i Jurmo-klassen, Watercraft M12 i juli detta år. Affärens värde är 25,5 miljoner euro och den sysselsättande effekten 110 årsverken.
Så sent som i november blev det klart att Marine Alutech ska leverera fem snabbgående Watercat 2000 Patrol-båtar till kustbevakningen i Grekland. Det finns en option på ytterligare fem båtar.
Affärens värde är 3,4 miljoner euro per båt eller 17+17 miljoner euro totalt.
Lyckat med Lappvik
Det är inte bara nyproduktionen som har flyt. Också dotterbolaget Marine Alutech Service där man underhåller, renoverar, uppgraderar och förvarar kundernas båtar går bra. Där spelar enheten i Lappvik en viktig roll.
– Det har varit ett bra koncept. Vi har fått en stor del av våra lokaler fyllda med egen verksamhet och med olika myndigheter.
Man har också grundat ett bolag i Tyskland, Marine Alutech Gmbh, för att kunna betjäna den mellaneuropeiska marknaden.
Men tillväxt betyder personalbehov.
– Nästa år behöver vi 15 personer till. Vi märker att det finns intresse för vad vi gör. Men det är inte helt lätt att rekrytera till Tykö eftersom det ligger så avsides. Vi har haft tur på sistone och fyllt platserna. Det kan hända att det finns folk att få från till exempel byggbranschen som har det tufft just nu. Jag pendlar själv från Åbo. Det är inga problem när man har trevliga kolleger och känner att man jobbar med någonting betydelsefullt, säger Grübl.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.