Här går det åt 500 000 liter vatten i dygnet
Tre millimeter. Banmästare Janne Österlund vid Archipelagia golf i Pargas säger att mest energi går åt att hålla greenerna i skick i torkan. Foto: Johan Backas
Sommarhettan gör att vattnet sinar också på Archipelagia golf i Pargas. 500 kubikmeter vatten i dygnet går det åt till bevattningen av 16 hektar golfbana.
Banmästare Janne Österlund säger att det sedan april regnat två gånger på golfplanen, ena gången kom det 13 mm regn och andra gången 20 mm.
– Det har varit så lokala skurar, runt omkring oss har det nog regnat mera. Skulle det komma 20 mm i månaden skulle vattnet räcka till i bevattningssystemet. Sådan här torka har jag aldrig varit med om, säger Österlund som arbetat på golfbanan sedan 1990.
Att vattna banan är ett måste så att inte gräset torkar ut och dör.
– För att vara spelbar måste gräsmattan också vara aningen mjuk. Vi har valt en grässort som tål lite torka, med ett djupt rotsystem. Med en ordentlig rotblöta klarar gräset sig ganska länge, säger Österlund och påpekar att många jordbrukare har större problem då torkan direkt påverkar deras inkomster.
Greenerna, där de 18 hålen finns, satsas det mest på. Varje green är byggd på sandbädd, de har i medeltal fyra vattenspridare som är i gång så gott som varje dygn.
På fairway, alltså banavsnittet mellan utslagsplatsen och green, finns det vattenspridare med 30 meters mellanrum som används enligt behov. Totalt finns ungefär 300 vattenspridare på banan.
Österlund har nu halverat mängden vatten som används på golfbanan, eftersom det är omöjligt att säga när det regnar nästa gång.
– De bruna fläckarna blir kanske lite flera, men det går bra att spela ändå.
Hur länge till klarar ni utan regn?
– Det är svårt att säga. För en månad sedan trodde jag att vi skulle klara en vecka till, men nog har det gått så här också.
Förutom att regnet ger vatten till gräset fyller det på vattenreserverna.
Skidarnas damm. Grävs ut just nu för att säkra både skidåkarnas tillgång till konstsnö och golfbanans tillgång till vatten.
Golfbanan har fyra dammar, några borrbrunnar och en övergiven gruva som det pumpas vatten från. Dessutom finns den så kallade ”skidarnas damm” i närheten, därifrån tar Piffens skidsektion vatten till konstsnö på vintern medan golfbanan använder vattnet på sommaren.
Just nu har den dammen pumpats tom så att den kan grävas 500 kvadratmeter större, det ger 2000 kubikmeter vatten till.
– Men det har inget med den här hettan att göra. Det bestämde vi för två år sedan att skulle göras, men september i fjol var så regnig så det blev inget av grävarbetena då.
Vintern var ändå hygglig mot golfbanan. Ifjol ledde den till många isbrännor, men i år klarade sig gräset bra.
– Och tur är det, för det hade varit svårt att så om gräset på flera ställen i år.
Hettan har lett till att allt flera inleder sin golfrunda redan klockan 5 eller 6 på morgonen, alternativt spelar till 22 eller 23 på kvällen.
Archipelagia golf har också skaffat två nya golfbilar, och de totalt nio bilarna är i flitig användning då spelarna vill spara på energin.
– Så klart måste vi också se till att vår personal och våra maskiner tål värmen. Till exempel trimmar vi inget som kräver full mundering på eftermiddagen, sådant sköter vi på morgonen, säger Österlund.
40 centimeter sågspån. Så tjockt är lagret som ska skydda från den värsta värmen.
PIF-skidarnas snöhög svettas i hettan
För första gången försöker Pargas IF:s skidsektion lagra snö över sommaren. Men tajmingen är inte den bästa, då långvariga värmeböljor slagit till i både maj och juli.
När man närmar sig högen från nedre sidan är marken ordentligt fuktig av smulten snö.
Niklas Westerlund som håller i trådarna för projektet är på annan ort och kan inte med egna ögon inspektera högen. Baserat på bilder han sett säger han att en del snö nog försvunnit den senaste tiden.
Enligt erfarenheter från andra orter försvinner ungefär 25–35 procent av snön under en sommar. Westerlund räknar med att hettan sannolikt utplånar minst en tredjedel.
Konstsnöhögen innehöll uppskattningsvis 3000 kubikmeter snö när den täcktes in i mars. Lagret på cirka 40 centimer sågspån har lånats in och kommer att brännas som energi i Åbo i vinter.
Snön lagras för att FSS-mästerskapen 2019 ska kunna genomföras planeligt. Beroende på temperaturen kommer snön att användas i november eller december för att tidigarelägga skidsäsongen.
Ett annat glädjeämne för PIF-skidåkarna är att dammen intill konstsnöhögen nu förstoras.
– Om det varit tre dagar med -15 grader så har vi nästan tömt dammen då vi tillverkat konstsnö, nu kommer vattnet att räcka längre, säger Westerlund som är glad över samarbetet kring dammen med Archipelagia golf.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.