Helena Lindbergs förortsträdgård i S:t Karins är odlad med hjärtat — både blomster och nyttoväxter får plats
Bakom en granhäck i S:t Karins, inte mera än tio meter från en livligt trafikerad väg, ligger en trädgård dekorerad med både blommor och bärbuskar av alla olika slag.
Det är Helena Lindbergs trädgård. Arealen är inte större än de flesta förortsgrannskaps trädgårdar, men här ryms blomsterelement i form av krukor, rabatter och trädgårdsland.
Lindberg berättar att trädgården är som ett sorts gemensamt projekt för henne och husets tidigare ägare. En stor del av infrastrukturen, såsom sandplanen, stenbeläggningen och gräsmattan, är de tidigare ägarnas verk, och då Lindberg och maken köpte huset år 2004 fortsatte hon hålla trädgården levande.
Längs med åren har hon gjort flera tillägg och justeringar i trädgården, och till exempel står bara ett ursprungligt äppelträd kvar medan de övriga förnyats.
Då Lindberg utvecklat trädgården har nyckeltermerna varit lättskött, vacker och nyttig. Eftersom hon ofta besöker stugan är hon ofta borta längre tidsperioder, så det är viktigt att trädgården klarar sig också utan en trädgårdsmästares konstanta övervakning och omhändertagande.
– Det är bara boysenbären, äppelträden och gräsmattan som är på min mans ansvar. Blommorna, pytsarna och allt det övriga är mitt gebit, säger Lindberg.
I praktiken innebär det att trädgården består av en salig blandning av arter som blomstrar vid olika tidpunkter på året. Runt gården finns pelargoner och rabatter med rosor, och vid husets framsida möts man av flera pioner, en av Lindbergs stora favoriter.
Bredvid pionerna finns också ett gott exempel på hur Lindberg utvecklat det som redan fanns på gården då hon flyttade in. Det som en gång inte var mera än lite enkel växtlighet under ett fönster har nu blivit en egen rabattinstallation med både julros och japansk lykta.
– Tidigare fanns här bara en samling ormbunkar och en sten. Nu bara bären mognar blir här alldeles orange.
Mitt på gården står en rabatt med ett potpurri av olika blomväxter. Bolltistlarna tornar upp sig i mitten, och runtom samlas mången olika art, som om de vallfärdat till en prunkande blomsterförsamling.
Här finner man pioner, Moses brinnande buske, floxen, stormhattar och liljor. Rabattens mångahanda invånare ger rabatten olika skrudar beroende på vilken tid på sommaren man besöker gården.
Trädgården är dock inte bara dekorativ, utan Lindberg odlar också väldigt mycket egna nyttoväxter. Utöver äppelträden runtom trädgården finns ett hörn vikt för ett jordgubbsland.
Jordgubbslandet i sin tur är omgivet av mycket annat ätbart. Inom en arms räckvidd finner man allt från rabarber och pumpa till buskblåbär, krusbär, boysenbär och svarta vinbär.
På gården finns också ett körsbärsträd, och invid husväggen klättrar en vinranka uppför en liten ställning. Vinrankan är Lindberg speciellt stolt över.
– Pappa sa alltid att det ska finnas blommor där det finns nyttoväxter. Pappa var odlande av sig, och det är tydligen något jag har ärvt.
Ute på landet i Barösund har Lindberg också större trädgårdsodlingar, men gården i S:t Karins bevisar att så länge man har intresset för att bygga sig en trädgård behöver man inte stora arealer. Också små förortsträdgårdar kan vara fulla av karaktär.
– Och här finns inga hjortar! Ute på landet är det ett större problem med dem, då de äter allt.
Här finns inga enorma blomstervallar eller rader av äppelträd, utan istället ligger betoningen på att bygga något personligt i det utrymmet man har i den takt man själv väljer.
Lindberg sitter inte i timtal och vårdar sina rabatter, utan plockar ogräs i förbifarten när hon ser dem. Hon provar sig fram med växter, och ibland går det bra, ibland funkar det inte.
– Jag har nu till exempel försökt odla digitalis här i en vrå invid häcken, men de tycks inte vilja klara sig.
Lindberg erkänner att hon inte är någon enorm trädgårdsentusiast, och hon har till exempel inte koll på latinska namn eller vilka växter som passar bäst med varandra.
Istället följer hon vad hjärtat säger, både då det kommer till odling och till vilka växter hon väljer att köpa och plantera i trädgården.
– Jag tar dem om de är vackra, det är min stil, säger Lindberg och skrattar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.