Hjälp barn och unga kasta av sig isolationsoket och återupptäcka livet i sommar
Det är som om tiden skulle börja gå på ett annat sätt från och med nu. Med en tjock sommartidning i handen, som i dag, är det lätt att fundera, fantisera och drömma.
För många kan den här sommaren bli alla tiders upplevelsesäsong. Det är så mycket som har blivit inställt och ogjort eller bara varit förbjudet. Det sätt som många har rest i vår är kanske också en fingervisning om att sommaren kan bli livlig på många sätt.
Så mycket att se, så många platser att åka till.
Det är all anledning att i alla fall för en stund hålla växelspaken i friläge innan man som vuxen i ohejdad coronafrigivningsiver susar iväg mot den sommar som enligt sången sägs vara så kort.
Ägna först en tanke åt dem som kanske inte har samma förutsättingar: barn och unga. Sommarlovet förknippas med frihet, barn och unga släpps ut på sommarbete och så man räknar med att de nog för det mesta klarar sig själva. I augusti kan de sedan fösas in i fållan igen.
För det mesta är det så här. Allt behöver inte planeras så noga.
Under normalår, alltså.
Den första juniveckan 2022 är utgångsläget ändå annorlunda. Två pandemiår har relativt sett varit en betydligt längre tid för barn och unga än för dem som är äldre. Virusjäkelskapet har utgjort en klart större belastning.
Många barn och unga behöver därför fortsättningsvis mer stöd och närvaro av vuxna. För dem kan den öppna nya sommarvärlden innebära fortsatt tomhet efter ett kraftigt begränsat liv.
De kan behöva en extra knuff, inga konstigheter, men kanske just det som föreslås av ”Tillsammans klarar vi oss”, en sajt som skapades vid Åbo universitet i början av coronapandemin:
”Gör trevliga saker tillsammans, vistas utomhus, titta på film, spela, rita, lek, bygg en koja, baka, sjung, läs.”
Det här låter som självklarheter men är det inte just nu. Vi kan inte lita på att barn och unga är lika självstyrande som de kanske varit förr.
Många vuxna har också mått illa under pandemin, men de har för det mesta bättre redskap att bearbeta det otrevliga.
För barn och unga har coronatiden varit en övergripande generationserfarenhet. Det exceptionella är också att där som finlandssvenskar överlag är friskare än andra så är det faktiskt nu så att svenskspråkiga har mått något sämre än finskspråkiga (Ungdomsbarometern, 2021)
När vuxna med färggranna pennor och flashiga emoijier nu fyller sina pappers- och digikalendrar med allt skoj är det lätt att drabbas av fartblindhet där de inte märker att de minsta kanske inte hänger med.
Många barn och unga har inte samma förutsättningar att nu ta tillvara det nyöppnade samhället. De kan inte lika lätt kasta av sig isolationsoket, särskilt som det ofta är så att deras vänkrets kan ha krympt eller rentav gått upp i rök. Reservera därför mer tid i sommarkalendern för de minsta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.