Höststart med en något annorlunda vardag
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Höststart är ett ord som en kollega nyligen myntade då hon skrev om höstens beställning på att vara en nystart, omstart – lite med samma krav eller uttalade förväntan som nyårslöften.
Ordet höststart signalerar väl att hösten för många är en inledning på en ny termin, säsong eller ett nytt arbetsår med följande semester hägrande först följande sommar.
Starten i sig är ett övergående fenomen och startsträckan kan vara olika lång. Men hösten är något mer bestående, i varje fall ska vi leva med den i några månader.
En fin årstid tycker någon, en tung, blöt och mörk tid, säger någon annan. Jag lutar mer mot de senare.
Men när kvällarna blir mörkare och mörkare, när vardagen börjar rulla på igen efter sommarens ledigheter eller avbrott från vardagslivet, då infinner sig för många också en känsla av trygghet. Något av ett ”äntligen”.
Det var ju så här vardagen såg ut!
Så här rinner vattnet ur kranen, så här brukar jag göra mina morgonrutiner, så här är min arbetsväg. Vi faller lekande lätt in i vardagen igen.
Vardagsmönstret med jobb eller studier, hobbyer, rutter där vi färdas, människor vi regelbundet möter – allt det här bildar tryggheten vi lutar oss emot, vår vardag.
Eller så inte.
Vardagen är kanske inte densamma längre.
En vän blev allvarligt sjuk, en annan miste en nära anhörig, någon miste jobbet, någon flyttade till annan ort.
Då är vardagen plötsligt inte alls sig lik. Då gäller det att skapa nya mönster, och på vägen dit: lära sig leva med ovissheten.
När Mumindalens Too-ticki säger: ”Allt är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig” är det få som ärligt förmår hålla med.
Visst är carpe diem-tänket pop, och visst jobbar många av oss på att lära oss leva i stunden.
Men att på riktigt uppskatta osäkerheten, det kan vara en match.
Det är som med många andra utmaningar vi ställs inför. Har vi själva valt osäkerheten är den lättare hantera, men bygger osäkerheten på något vi inte själva kan påverka – till exempel oron för en svår sjukdom – är osäkerheten svårare hantera.
Too-ticki beskrivs som en pragmatisk och lugn person. Att just en sådan person skulle uppskatta osäkerheten är inte så tippat.
Men det krävs antagligen ett inre lugn för att uppskatta osäkerheten, ta tag i allt det nya och ovissa.
Dessutom var det faktiskt norrskenet som Too-ticki funderade på när citatet myntades, att finns det något där eller eller är det bara något vi ser?
Kanske lite som hösten – som vi ser i färger och väder, som får oss att tända ljus och brasor, men som inte kan paketeras in eller beskrivas med enbart ett ord. Den kan vara och innebära så mycket, och just det lugnar mig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.