Indelningen i rika och fattiga blir tydligare
Bankerna dricker champagne samtidigt som många kunder knappt kan betala vattenfakturan. Kan man hitta en balans på lång sikt?
Stigande räntor och höjda priser på varor och tjänster drabbar många hushåll. De som redan tidigare haft det kämpigt kan få det nästan ohållbart.
Det finns tydliga tecken på att Finland allt mera glider från den nordiska välfärdsmodellen mot ett tudelat samhälle. Den här utvecklingen har pågått en längre tid, oberoende av regeringsbasen. Regeringsbasen har kanske påverkat takten i denna utveckling, men ingen regering har lyckats bryta trenden.
En stor beståndsdel i utvecklingen är urbaniseringen. När landsbygden krymper och de stora städerna växer, blir också fastighetsmarknaden tudelad. Fastigheter på landsbygden, som inte är jord- och skogsbruksmark eller attraktiva fritidsbostäder, tappar sitt värde och försvårar ytterligare situationen på många håll i landet.
Hälsovården är också ett bra exempel på hur man delat in befolkningen i två grupper. Om man har tillgång till heltäckande företagshälsovård, har egna pengar eller har en försäkring som täcker vårdkostnaderna, är man lyckligt lottad. Då får man relativt snabbt bästa möjliga vård. Är man hänvisad till den offentliga vården, kan slumpen avgöra när och vilken vård man får.
De två senaste åren har många överraskande händelser påverkat samhällsutvecklingen och den ekonomiska verkligheten.
Bankerna gynnas av de stigande räntorna. Bankirerna kan sitta i de få kvarvarande banksalarna och räkna pengarna. Också bankernas värld har ändrat då man flyttat från banksalarna till serverhallarna, men i grunden har bankerna sina kunder kvar. Det torde inte vara möjligt att i dag vara en del av samhället, om man inte är kund i en bank.
Historiskt sett är räntenivån inte hög, men tabeller från förfluten tid hjälper inte de gäldenärer som i dag kämpar med att få sina bostadslån amorterade och den dagliga ekonomin i balans.
Det är inte bara bankerna som just nu kammar in pengar. Bolag som säljer förnödenheter har gynnats av de stigande priserna. Företag som säljer dagligvaror som alla behöver, har definitivt påverkats av inflationen, men trots det måste alla köpa matvaror. Konsumtionen styrs till billigare produkter, men den fortsätter.
Hur många hundratals miljoner euro vinst är tillräckligt för de stora affärskedjorna? Finns det något sådant som rimlighet och samhällsansvar i bolagens ekonomi? Juridiskt finns det inte, men hur är det moraliskt?
Aktiebolag ska enligt lagen bereda vinst åt aktieägarna, men sträcker sig bolagens ansvar längre än till bolagets balans- och resultaträkning? Den stora trenden inom näringslivet just nu är hållbarhet. Med hållbarhet avses miljö- och klimatpåverkan, arbetsförhållanden och respekt för olika rättigheter. Hur är det, har bolagen inkluderat också kundernas välbefinnande i sina promemorior?
För att hitta en harmoni mellan champagneglasen och vattenfakturorna är det eftersträvansvärt att bolagen i sin hållbarhetsentusiasm också fokuserar på samhällets och människornas välbefinnande. Färre fattiga innebär rikare bolag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.