Emilia Örnmark 04.11.2019 05:002

De Dalsbruksbor som ofta passerar den bedrövliga, men skyddade, Sabbelskasernen invid brandstationen har kunnat notera att huset nu förfaller i allt snabbare takt: nästan dagligen kan man se förändringar. Höstens regn och rusk har gjort sitt. Värst ser hörnet mittemot den byggnad som tidigare var hälsovårdscentral ut: ovanför källarvåningen buktar nu väggen in mer än tidigare.
ÅU träffar fyra Dalsbruksbor invid kasernen: Ralf Sjöqvist, närmaste granne till kasernen, Sabbelsbon Bettina Holmberg, Ann Laurén från Egnahemsföreningen i Dragsfjärd och Tomy Wass som också tidigare engagerat sig i kasernens öde.
De tycker alla att förfallet nu gått så långt att byggnaden utgör en fara för dem som rör sig i närheten.
Övre våningens golv faller bit för bit ut genom fönstren, tillsammans med glasskärvor, brädstumpar och annat bråte.
— Golvet i första våningen hänger ner i källaren, säger Sjöqvist och visar på hur taket bågnar in rejält inne i första våningen.

Byggnaden är fuktskadad, både på grund av läckande tak och av det vatten som släckt eldsvådorna. Foto: Emilia Örnmark

Rivning enda möjligheten

Som många andra har Sjöqvist följt med förfallet på nära håll i åratal. Han kan berätta att loftgångshuset är byggt med klant – det vill säga brädor som är cirka 60 centimeter långa och 30 centimeter breda (ungefär som vedklabbar) som är radade som tegelstenar på varandra. Lerbruk har använts vid murandet.
Tar man bort en bit kan man bara föreställa sig hur det går för resten av väggen.
Överinspektör Ulla Riipinen på NTM-centralen sade till ÅU i augusti att en renovering fortfarande är möjlig, men alla fyra Dalsbruksborna är övertygade om att en rivning är det enda som kan komma på fråga för den gamla Sabbelskasernen.
— Det finns inget hopp för en renovering. Vilken entreprenör skulle ens våga ta sig an det här? frågar de sig.

Fara för allmänheten

Två gånger har det varit eldsvåda i byggnaden, som förstås släckts genom att spruta rejäla mängder vatten i byggnaden.
— Den ena gången slog fem meter höga lågor ut genom fönstret, minns Sjöqvist.

Två eldsvådor har gjort sitt. Foto: Sebastian Grönroos

Barn har varit in i det så kallade spökhuset, vilket inte är en lämplig lekplats – golvet ser ut att lätt kunna ge vika. Men alla dörrar står öppna.
— Här borde åtminstone finns varningsskyltar! säger Laurén och antar att en olycka måste hända innan någonting fås till stånd.
Holmberg har varnat sina flickor för att röra sig i närheten av byggnaden.
Wass vet berätta att fastighetsägaren fått pengar från NTM-centralen för nya fönster till byggnaden, men att de fönster som införskaffats och förvaras inne i byggnaden inte ens är av rätt storlek.
I mars har det gått två år sedan han tillsamman med resten av vänsterförbundets fullmäktigegrupp lämnade in en motion om att något måste göras åt byggnadens förfall, men den är vad han vet fortfarande obehandlad.
Enligt kommunens motionsförteckning är denna i mars 2018 sänd till tekniska avdelningen för beredning.
— Ingenting har kommunen gjort! säger Wass, som önskar att kommunen skulle sätta press på de statliga myndigheterna.

Sebastian Grönroos

Väggen i hörnet mot den gamla HVC-byggnaden bågnar in allt mer. Foto: Sebastian Grönroos

Också Egnahemsföreningen har tryckt på

Laurén berättar om en skrivelse föreningen lämnade in till kommunen hösten 2015. I den framför föreningen sin åsikt om att huset är en säkerhetsrisk, bland annat är man rädd för att barn och tar sig in där och skada sig. Föreningen ville då att kommunen, med tanke på den allmänna säkerheten, tar tag i saken.
Sedan dess har plast satts upp på insidan av fönstren, som den enda åtgärden, men enligt Laurén blåste den ganska snabbt bort.

Ägaren har uppmanats att åtgärda

Det var efter en ÅU-artikel som gällde ett bygglov för ett nytt hus som skulle ersätta kasernen, som NTM-centralen satte stopp (2010). Byggnaden är numera skyddad och har bytt ägare flera gånger. I dag är det Peter Perovuo som äger byggnaden.
Från NTM-centralen har man uppmanat ägaren att åtgärda taket, som delvis är trasigt och läcker samt att täcka fönster och dörrar. Ägaren har dömts till böter (2018) i och med att bristerna inte åtgärdats.
— Museiverket och NMT-centralen har kört in sig själva i ett hörn, och nu vill man inte ge efter, säger Wass.

Från ovansidan ser loftgångshuset bättre ut. Foto: Emilia Örnmark

Juridiskt möjligt för kommunen att blanda sig i
Kimitoöns tillsynschef Dan Renfors säger att det är juridiskt möjligt också för kommunen att starta en process om att uppmana fastighetsägaren att åtgärda den förfallna byggnaden. Så har man dock inte gjort, eftersom NTM-centralens process med fastighetsägaren pågår.
— NTM-centralen har uppmanat om att allt – både fönster och dörrar – ska täckas in, så att man inte kommer åt byggnaden. Men då uppmaningen inte följs måste ju NTM-centralen börja fundera på vad som ska göras, säger Renfors.
Han är fullt medveten om byggnadens skick, och var också med vid NTM-centralens senaste inspektion i augusti.
Någon egen tillsyn av byggnaden har kommunen inte gjort, men Renfors säger att han varit i kontakt med NTM-centralen gällande oron hos invånarna och den säkerhetsrisk byggnaden utgör.
Enligt Renfors är det fastighetsägaren som har ansvaret för byggnaden.

Fler kaserner står på Sabbelsberget. De andra två är renoverade. Foto: Sebastian Grönroos

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln