Kristoffer Nöjd 09.11.2023 16:25

På söndag har det förflutit 40 år sedan Karis idrottshall invigdes på bästa tänkbara sätt. Då spelade BK-46 Europacup-match mot det tyska storlaget THW Kiel. Det blev förlust i matchen med de inhemska framgångarna hade bara börjat. I våras tog klubben sitt 22:a mästerskap för herrar, varav 19 tagits i ”bollhalln'”.

På hösten 1982, då BK hade tagit sina första FM-guld 1979 och 1980, konstaterade man på Karis stad, påhejade av BK-46, att man inte kan ha en hall som ”Kuplan” som inte fyller några som helst internationella krav och där fläktarna ibland strejkade så att hela konstruktionen föll ihop.
Kupolhallen från 1976 stod på samma plats som den nuvarande hallen och var en övertryckshall utan isolering.

– Temperaturen kunde sjunka till 7–8 grader på vintern. Det var jättekallt men publiken bidrog med värme, minns Holger Wickström som då var Karis stads idrottssekreterare.
Hallen hade ingångar på båda långsidorna. Där meddelade myndigheternas skyltar om att högst 500 personer fick vistas i hallen.
– Men det hände att vi tog in 500 personer per sida. Så vi hade upp till 1 000 åskådare i hallen, minns Wickström.

Pengarna räckte till skalet

Man behövde en fast konstruktion. Wickström satte sig ner med stadsingenjören Olof Lönngren och skissade fram en enkel hall. Man kom fram till att det var förmånligast och snabbast att bygga hallen på samma plats som kupolhallen stod.

– Det var en risk att riva hallen och räkna med att ha en ny till nästa säsong, säger Wickström.
Innan hallen togs i bruk skulle BK-46 ta sitt tredje FM-guld.
Den gamla textilmattan från övertryckshallen återanvändes till, i synnerhet gästande, handbollsspelares förtret. Hallen hade till en början inga omklädningsrum utan spelarna fick använda omklädningsrummen i idrottsplanens läktare intill.

– Pengarna tog slut. Budgeten på 2 miljoner mark räckte till ett skal. Men det var början på en fantastisk epok, säger Wickström.

Kristoffer Nöjd

Hallen skulle stå klar inför BK:s match mot THW Kiel men det var nära att inte lyckas. Byggnadsarbetet dröjde och för att BK-46 skulle få spela denna viktiga match i Karis tog föreningens medlemmar och lagets spelare saken i egna händer och bidrog med över 1 000 talkotimmar för att garantera att hallen skulle stå klar i tid.

Under åren har det spelats otaliga juniormatcher, FM-matcher och Europacupmatcher i idrottshallen, som under åren fräschats upp. Mattan har bytts ut ett antal gånger. Läktarna förnyades inför finalserien mot HC Dennis 2003, och under de senaste åren har det tillkommit ljus- och ljudsystem samt flertalet digitala skärmar som höjer publikupplevelsen under matcherna. Men hallen fungerar också som träningsanläggning för BK-46, IF Raseborg, Raseborg Knights samt ett antal andra föreningar. Behovet har förändrats radikalt sedan 1983. Då idrottshallen togs i bruk hade BK-46 sju juniorlag, ett damlag och ett herrlag. I dag består hela organisationen av 20 lag. Skillnaderna är påtagliga.

Bättre förutsättningar för träning och match

Dagens BK-46 behöver dels mer träningsmöjligheter, dels modernare matchlokaler där man kan ta emot sponsorer och deras gäster.

– Förr kom de största intäkterna från inträdesbiljetterna. I dag är sponsorerna helt avgörande. Nu sitter vi här med våra sponsorer. Det är trångt och inte särskilt trivsamt, säger BK-handbollens ordförande Björn Siggberg och syftar på föreningens kontorsbaracker som inhyser såväl mötesrum som tvättstuga.

– Men tanken är ingalunda att någon annan ska stå för de utrymmena, påpekar Siggberg.

BK:s idé är att man i samråd med staden skulle bygga om och till den befintliga hallen. I praktiken skulle det vara fråga om två våningar på ena gaveln. Om staden kunde stå för den första våningen med förråd och toaletter skulle BK stå för den andra våningen där man kunde ha till exempel kafé, kontor och ta emot sponsorer. Man har också en idé om att flytta de utdragbara läktarna närmare planen för att kunna bygga fasta läktarkonstruktioner bakom dem invid väggen. Under de nya läktarna skulle man få mer förvaring vilket skulle frigöra befintliga lager för andra ändamål.

– Samtidigt skulle man se till att det blir en allaktivitetshall med plats för lagring av scen, täckmattor, bord och stolar för andra evenemang. Just nu är tröskeln att ordna sådant hög i Karishallen. Just bristen på publiktoaletter är ett stort hinder.

Problemet är att stödmodellen för idrott i Raseborg inte fungerar för våra ändamål. Man ger gratis träningstider till juniorer. Det är bra men leder till att det inte byggs privatfinansierade hallar.

Björn Siggberg

BK-46 har också skissat på en helt ny hall alternativt en mindre träningshall. Men de planerna har man lagt på is eftersom staden inte har signalerat att man skulle vara villig att reformera sin modell för hur man stödjer idrottsutövandet.

– Problemet är att stödmodellen för idrott i Raseborg inte fungerar för våra ändamål. Man ger gratis träningstider till juniorer. Det är bra men leder till att det inte byggs privatfinansierade hallar. Man kan få sponsorpengar och statsandelar men driften måste vara självbärande. Man behöver alltså hyresintäkter för att finansiera driften av en hall. Därför förespråkar vi servicesedlar i stället som skulle användas för att betala idrottshyror eller kultur. Då skapar man ett intresse för att bygga nya hallar. En sådan modell skulle kunna vara möjlig på fyra till fem års sikt.

Siggberg säger att Katarinaskolans utvidgning, det vill säga den gymnastiksal med tillhörande undervisningslokaler, skulle lösa BK:s utmaningar till en viss del.

– Vi stöder den modellen fast vi gärna hade sett att man hade utvecklat idrottsparken i stället så att vi skulle kunna bedriva all vår verksamhet här. Det är rätt många som kommer längre ifrån till oss som skulle gynnas av att allt var koncentrerat hit.

Källor: Historikern Robert Louhimies resumé

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln