Kimitoön föreslås gå in med 75 000 euro till Dalsbostäder – skulderna ska betalas
Kimitoöns dotterbolag Dalsbostäder diskuterades i kommunstyrelsen på måndag, och det var bolagets skrala ekonomi som var på agendan. På grund av uteblivna hyresintäkter har bolagets ekonomi försämrats drastiskt under år 2020.
Dalsbostäder har skulder på 75 500 euro till kommunens andra bolag, Kimitoöns Värme och Kimitoöns Vatten.
Dessutom finns, enligt reparationsplanen för följande fem år, ett kapitalbehov på cirka 70 000 euro. Som mest akut ses skulderna till de andra bolagen.
Nu föreslår styrelsen fullmäktige att kommunen ökar aktiekapitalet, alltså ägandet, i Dalsbostäder med 75 000 euro. Beslutsförslaget inför styrelsemötet var att kommunen skulle ha gått in med 150 000 euro, men så mycket vill styrelsen i nuläget inte ge.
— Styrelsen vill ha en plan för hur man nu går framåt för att lösa problemen, säger styrelseordförande Wilhelm Liljeqvist (SFP).
Vidare föreslår styrelsen att Dalsbostäder så fort som möjligt vidtar åtgärder för att avveckla fastighetsbeståndet och på så vis effektivera användningen.
Av de 81 lägenheterna Dalsbostäder äger i Dalsbruk står för tillfället 37 tomma.
I delårsrapporten styrelsen fick ta del av för två veckor sedan framkom att Dalsbostäder har betydande skulder som behöver åtgärdas akut.
Mats Johansson, som är styrelseordförande för Dalsbostäder, sade då till ÅU att Dalsbostäder betat av skulderna enligt vad som varit möjligt, men än finns det gamla skulder som hänger kvar och som bolaget inte klarar av att betala.
Bolagets representanter har tillsammans med ägaren fört diskussioner om en möjlig lösning för att åtgärda de ekonomiska problemen.
I beredningen av ärendet konstateras att ingen form av lån till Dalsbostäder är en bra lösning, på grund av bolagets dåliga likviditet.
Dalsbostäder Oy Ab
- Hyreshusbolag som ägs av Kimitoöns kommun.
- Äger 5 flervåningshus i Dalsbruk, med totalt 81 lägenheter.
- Husen byggdes på 1970–1980-talen som bostäder för anställda vid fabriken.
- Då husen byggdes sysselsatte fabriken (då FN-steel) ca 1 200 personer, men gick som bekant i konkurs 2012.
- Hyreshusens användningsgrad har kontinuerligt sjunkit i takt med invånartalet i hela regionen.
Man kan ju höja hyran. 50% för de bostäder som har den högsta hyran och 205% för de som har den lägsta hyran. De gjorde man åt hyrorna i kommunen serviceboende enheter. Hyreslagen gäller ju i båda fallen och kommunen är ju fastighetsägaren.