Kimitoöns vargar syns och hörs mera nu
Färska spår. Framtassarna större än baktassarna, klorna syns tydligt. Foto: Susanne Mäkelä
De senaste dygnens snö har medfört bland annat att spår är lätta att upptäcka. Susanne Mäkelä, som rastade sin hund i Makila vid sjutiden i morse (25.1), märkte strax att två djur hade sprungit bredvid varandra längs den skogsväg där hon brukar gå.
– Inne i skogen såg jag ögon glimma. Jag hade ingen lust att fortsätta utan vände om och tar nog en annan väg i fortsättningen, säger hon.
Både spår och beteende tyder på att det var vargar. Färska hjortspår fanns det också så de var kanske på jakt. Möjligen har de rört sig här många gånger men på barmark är det svårt att se spåren.
I söndags sågs en varg i Högmo, och där hörde också Mika Lehtinen en varg yla, vid den gamla minkfarmen.
– Det hördes helt tydligt. Då bilen kom för nära tystnade det och sedan då jag körde längre bort fortsatte det. Inte speciellt trevligt, säger han.
Bland jägare tror man att de två vargar, som flera gånger har setts tillsammans, är ett par som kanske i vår får ungar.
Mikael Sundberg, rovdjurskontaktperson vid Kimitoöns jaktvårdsförening, säger att allt tyder på att det är just ett vargpar.
– Nu tror jag (och också den Lukes-forskare jag har talat med) att varghannen kollar reviret så inga främmande hannar ska komma in då parningstiden närmar sig. Det passar väl ihop med att vargparet har setts röra sig mera också på dagen, säger han.
För det mesta rör sig de två vargarna tillsammans men ibland då de jagar var för sig. I söndags sågs ena vargen springa från Rosendal via Brokärr och Mattkärr mot Vreta och Långdalen. Av de 7-9 cm stora spåren att döma var det varghonan.
– Själv följde jag under helgen spår från Makila mot Norrlångvik, säger Sundberg.
Var vargparets lya finns vet ingen. Varghonor blir löpska i februari och kan här i södra Finland föda ungar redan vid slutet av april. Ser man blodspår på ett ställe där varghonan har kissat är det tecken på brunst.
Vargylande är ett sätt för vargar att hålla kontakt. Blir det ungar, så lär Kimitoöborna få höra mera yl.
Ryms flera än ett vargrevir på fasta Kimitoön?
– Nej, och egentligen är ön för liten för ens ett revir. Forskarna säger att ett revir brukar vara 100-140.000 hektar och fasta Kimitoön är cirka 50.000 hektar. Tillgången på föda avgör. Nu har vi mycket hjort och rådjur. Att de ibland mitt på dagen kommer in i byarna och nära husen kan vara tecken på att vargarna är i gång, säger Sundberg.
Hittas många hjort- och rådjurskadaver av djur som vargarna fällt?
– Nej de äter allt utom kanske ryggraden. Det är vanligare att vi hittar rester av djur som lon har fällt, ofta ute på en åker med en stor samling kråkor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.