Förflytta dig till innehållet

Konsertrecension: Adventskonsert med rutin

Tidigare adventskonsert. Adventskonserten är julkonserten där traditioner lever vidare på gott och ont, skriver Folke Forsman.


Adventskonsert i domkyrkan 1.12.
Florakören, Brahe Djäknar, Akademiska Orkestern.
Dirigenter: Ulf Långbacka och Sauli Huhtala, solister: Maikki Säikkä, sopran, körsolister.
Bach, Brahms, Milliken, Långbacka, Biebl, Sidoroff, Kuula, Liljefors, Wade, Sibelius, Adam, Collan, Schubert.
En årligen återkommande adventskonsert (läs: julkonsert) innebär en viss rutin – på gott och ont. Det är lätt för lyssnarna att uppskatta konsertens traditionella inramning: Ljusprocession in till tonerna av Bachs arrangemang av adventspsalmen ”Jesus Kristus kommen är” och den lika traditionella encoren, Bachs sättning av Luthers psalm ”Från himlens höjd” till den gamla svenska texten (dess fröjdar sig den änglakor).
Men var blev orgeln? Jag har alltid uppskattat den festivitas som uppstår då den stora katedralorgeln med full kraft stämmer in i sista versen.
Till rutinens sämre konsekvenser hör traditionen med urusla programhäften. I fjol hade programredaktionen lyckats placera kompositionerna i programhäftet i annan ordning än de utfördes i. I år har man lyckats få rätt ordningsföljd men bjuder lyssnarna på texter och översättningar som är fulla av stavfel och obegripliga språkfel. Att korrekturläsarna har godkänt denna gallimatias kan tolkas endast som slarv och slentrian.
Två stora motetter, Johannes Brahms koralmotett ”O Heiland, reiss die Himmel auf” och Toivo Kuulas alltid lika engagerande ”Rukous” hörde till adventskonsertens nyheter och höjdpunkter.
Dessa sånger platsar säkert även nästa år; Ulf Långbackas i och för sig sakliga tolkningar skulle förvisso kunna slipas. Brahms körde man igenom i onyanserat forte och i Kuulas krävande sats dominerade damkören över de inte helt hemmastadda herrarna.
Manskören tog sedan revansch i den tyske körtonsättaren Franz Biebls sjustämmiga ”Ave Maria” som dock fick mig att lite grann längta efter Bruckners sjustämmiga ”Ave Maria”.
Traditionella och kända julsånger hör till, som Timo Lehtovaaras effektiva arrangemang av två sånger ur Piae Cantiones: ”Puer natus” och ”Gaudete” samt dirigenten Långbackas sympatiska versioner av Ruben Liljefors ”När det lider mot jul” och – självklart – ”Staffansvisan”.
Programmet upptog flera mässatser där tonsättarna lite självsvåldigt tonsatt vissa fraser ur mässordinariet. Sandra Milliken, 56, leker med treklanger i sin”Missa Piccola” för damkör, Ulf Långbacka blandar svenska och latin i satsen ”Sanctus” ur ”Mässa i mångfaldens tid”, med arkaiserande harmonier och tomma kvintackord.
Franz Schuberts ”Mässa i G-dur” föreligger i flera versioner; det är närmast orkestersatsen som är annorlunda. Eftersom hela Akademiska Orkestern var på plats får man anta att man framförde den rikare instrumenteringen.
Med Maikki Säikkä och Andreas Nordström som solister utgjorde mässans två första satser en gedigen avslutning på konserten.
Folke Forsman

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit