Konst i naturligt sken hos Munsterhjelm Art Center
På Munsterhjelm Art Center i Snappertuna, Raseborg, kan man njuta av den vackra västnyländska landsbygdsmiljön, ta del av konstverk eller ta en kurs i vilda ätbara växter. Riggert Munsterhjelm hartillsammans med sin fru Catherine Munsterhjelm rustat upp den gamla gården och skapat ett konstcenter, Munsterhjelm Art Center.
Årets sommarutställning ”Mosaik av ljus och färg” bjuder bland annat på mosaiker skapade av konstnären Minna Floman . Utställningen har även konstverk av Riggert själv och verk av hans goda vän, den legendariska konstnären Per Stenius (1922-2014). Stenius måleri var senast utställt på hans 100-årsjubileum på Didrichsens konstmuseum.
Fredrika BlomqvistRiggerts målningar är gjorda i naturljus vilket Riggert anser att är det bästa ljuset att skapa konst i. Det är även i det naturliga ljuset som man ska se konstverken för att göra dem rättvisa, därför har Riggert gjort extra stora fönsterhål i väggen till rian där konstverken ställs ut. Utställningen visar livets kretslopp och årstiderna, Riggert beskriver utställningen som ren och estetisk. Flomans mosaik ser han som en brygga mellan hans egna verk och verken av Stenius.
Minna Floman besökte Munsterhjelm Art Center tillsammans med Ekenäs konstförening och deltog i Catherine Munsterhjelms kurs i ätbara vilda växter. Catherines arbete med de ätbara växterna och stämningen på gården inspirerade Floman, och den inspirationen ledde till flera konstverk av vilda ätbara växter skapta med mosaik. Floman ser det som sin hyllning till gården. I ljuset från fönstret skimrar Flomans verk som ser annorlunda ut i varje ny vinkel.
– Skimret symboliserar livskraft och jag ville lyfta fram sådant som finns tillgängligt för alla i naturen, säger Floman.
Fredrika BlomqvistI en del av verken har Floman använt sig av en ny teknik där hon valt att inte ha någon bakgrund för att framhäva växterna.
– Jag arbetar på en våt yta och måste vara snabb med placeringen av bitarna, placerandet måste ske inom en halvtimme eller en timme och man kan inte göra om något, säger Floman.
Eftersom bitarna fastnar i olika vinklar och ljuset skimrar i dem blir verken levande. Floman har tidigare arbetat med olika tematik.
Riggerts teknik influeras av hans akademiska bakgrund i det att han arbetar på ett metodiskt och systematisk sätt men ändå med en närvarande känsla. Han arbetar på färgernas villkor och i verken har han den franska impressionismen som utgångspunkt. Framförallt landskap står som motiv i Riggerts verk. Bland annat har han studerat hur naturens färger ändrar i olika sken under dagen och årstiderna. Det här syns i de verk där han målat landskap från samma vinkel men vid olika tidpunkter.
Fredrika BlomqvistStenius är en känd konstnär som levde sitt liv inkognito. Han gav aldrig någon intervju och menade att personen inte var viktig. Hans liv cirkulerade kring målandet och uppfinningar, resor till Medelhavet, Lappland och Indien, samt den indiska filosofin och religionen. Stenius var en pionjär inom modernismen i Finland, men även en pionjär genom sina resor till Indien, som han inledde redan på 1950-talet.
Under sitt liv var han i en ständig jakt efter sanning som han till slut ansåg sig ha hittat i de indiska lärorna. Sökandet efter sanningen tror vännen Riggert kan ha bottnat i att Stenius var adopterad. Stenius växte upp i en familj som han själv beskrev som vänlig och omhändertagande, men som den konstnärssjäl han var kände han sig aldrig riktigt hemma i den borgerliga familjen. Året då Stenius skulle fylla 80 år blev han kontaktad av en man som visade sig vara Stenius halvbror, och han fick äntligen veta mer om sin härkomst. Det visade sig att han var en produkt av två skådespelare som tillsammans turnerat i kusttrakterna med sånger och sketcher. Hans far var Thure Wahlroos född 1894 och länge anställd vid Åbo svenska teater, modern var den svenska skådespelaren Elsa Textorius Ytterman som bland annat spelat i en av Åsa-Nisse filmerna. Enligt Riggert var Stenius själv mycket långt ifrån en skådespelare men man kan kanske säga att han regisserade hela sitt ovanliga liv. I den biologiska släkten visade det sig finnas en hel del konstnärer.
Fredrika BlomqvistPå grund av hans unika sätt att måla är Stenius konstverk nästan mosaikartade. Stenius ville att målningarna skulle få komma till av sig själva, det ansåg han att var den renaste formen av måleri. I praktiken innebar det att Stenius målade få streck åt gången på sina verk och kunde hålla på med ett verk i flera dagar. Det ledde till oväntade färgkombinationer och att han arbetade med dissonanser som gjorde hans verk väldigt spännande. Ju längre man ser på en av Stenius målningar, desto mer träder det fram i dem, och sakta börjar en tekanna eller ett ansikte ta form. Trots den starka tron på de indiska lärorna och reinkarnation lät Stenius dem inte synas i sina arbeten, utan hans konstverk är helt fria från förkunnande.
Motiven i tavlorna på utställningen är bland annat Indien och Lappland men även flagnande färg på en italiensk vägg. Stenius kunde se skönheten i det vardagliga, och färg på en flagnande vägg som andra kan se som tecken på vanvård förvandlades till något vackert. Stenius ville att konsten skulle lära folk att se.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.