KONST: Impressionistiska Åbokonstnärer och Åbomotiv på konstmuseet
Aura å. Skarpa konstraster i Salokivis målning. Foto: Vesa Aaltonen.
Åbo Konstmuseum har lagt upp en utställning med impressionistiska målningar av konstnärerna Axel Haartman (1877–1969), Ali Munsterhjelm (1873–1944) och Santeri Salokivi (1886–1940).
Utställningen fokuserar på verk från 1910-talet, även om senare verk finns med, speciellt av Salokivi.
Herrarna har många gemensamma drag i sitt måleri och i sin utbildning. Hartman och Salokivi var båda från Åbo och studerade bland annat vid Ritskolan i Åbo under Victor Westerholm.
Emilienne. Grälla färger och vertikala penseldrag i Haartmans målning.. Foto: Vesa Aaltonen
Influenser från kontinenten
Haartman och Munsterhjelm var nästan jämngamla och båda studerade vid Finska konstföreningnens ritskola i Helsingfors.
Alla tre reste mycket samt studerade och bodde i perioder i Frankrike, Spanien, Tyskland och Italien. Impressionistiska och neoimpressionistiska influenser från samtidens Europa syns tydlig i deras måleri.
Nämnas bör att både Haartman och Munsterhjelm var adelsättade. En kan tänka sig att de hade en del kapital att nyttja under sin utbildning och sina resor i Europa.
Haartman blev sedan långvarig intendent (museichef) för Åbo Konstmuseum.
Hur Salokivi finansierade sina resor vet jag inte, men en bör minnas att det verkligen inte var alla förunnat att få den utbildning och de erfarenheter de här männen fick.
– Aura å. Nordiskt ljus i Munsterhjelms Åbovyer. Foto: Vesa Aaltonen.
Kritik för dyster färgskala
Den finska konsten fick kritik för sin dova färgskala i Paris 1908 och även de här herrarnas färgskala var rätt dyster före 1910.
En kan till och med se nationalromantiska drag som påminner om Akseli Gallen-Kallelas kalevalamotiv i Haartmans verk Maria” från 1900, trots att Maria avbildar en kvinna med typiskt antikt utseende i en italiensk miljö.
Alla tre konstnärer har sin egen impressionistiska stil under den tidsperiod som visas.
Haartmans palett påminner om Magnus Enckells grälla färger, men penseldragen är annorlunda. I flera målningar är penseldragen nästan uteslutande vertikala.
I landskapet ”Strandparti med klipphäll och vass”, 1911, är penseldragen breda och löper åt olika håll, medan de är ännu kortare och bredare, nästan som grov pointilism, i Landskap med konstnärens mor i skogen från samma år. Motiven abstraheras, men blir aldrig helt abstrakta.
Munsterhjelm har en mjukare penselföring än Haartman och en blekare palett.
Stilleben. Grälla färger och vertikala penseldrag i Haartmans målning. Foto: Vesa Aaltonen.
Många bekanta Åbovyer
Motiven i utställningen är främst från en tid då Munsterhjelm bodde i Åbo, vilket betyder många bekanta vyer för en Åbobo.
Ljuset i målningarna är ett kallare nordiskt ljus än ljuset i både Haartmans och Salokivis verk, oberoende av motivet.
Det modernistiska i Munsterhjelms verk syns mer i hur landskapen är beskurna och ur vilken vilken de är avbildade än i färgskalan eller penseldragen.
Det är till exempel inte så viktigt att hela domkyrkans torn är syns i bild och porten till Raumo kyrka får glida ut över dukkanten.
Santeri Salokivi var den yngsta av konstnärerna som dessutom fick det kortaste livet.
I den här utställningen framstår han som den allra skickligaste och intressantaste av de tre. Han föddes i Åbo som Toivo Alexander Johansson men bytte namn år 1900.
Hans målningar är granna, men inte grälla som Haartmans kan bli. Salokivi fångar ljussättningen helt fantastiskt. Kontrasten mellan skugga och dager är betydligt skarpare än i de andra konstnärernas verk.
Porträtt. Skarpa kontraster i Salokivis målning. Foto: P.O. Welin
Viktigaste modernisterna i Åbo
Konstnärsgruppen Septem bildades kring Magnus Enckell i Helsingfors 1912. I Åbo fanns ingen motsvarande grupp, men Haartman, Munsterhjelm och Salokivi hörde till de viktigaste modernisterna i Åbo under 1910-talet. Därför har också många av Salokivis målningar i utställningen Åbomotiv.
Det varmare ljuset i hans målningar, i jämförelse med Munsterhjelm, ger Åbomotiven den där sydeuropeiska känslan en kan få en sommarkväll på stan.
Åbo Konstmuseum har, förutom i det första rummet, valt att ställa ut konstnärerna var för sig. Först får en se Haartmans verk, sedan Munsterhjelms och till sist Salokivis.
Det hade varit intressant att se upphovsmännens verk blandade för att belysa paralleller i konstnärernas målningar och stilar. Det här är konstnärer som diskuterat med varandra då de varit i livet, men nu vattnas dialogen ut då verken grupperas enligt upphovsman.
Utställningen är öppen 14.9.2018 – 20.1.2019
Julia Nyman
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.