Kortsiktigt av regeringen att skära i bildningskapitalet
Regeringen tänker dra in undervisnings- och kulturministeriets stöd till biblioteken för anskaffning av litteratur med liten upplaga. Konkret betyder det att biblioteken kan köpa in till exempel färre fackböcker och lättläst litteratur för barn och vuxna. I förlängningen finns en risk för att läskunnigheten, folkbildningen och språkinkluderingen av nyanlända försvagas.
Alla allmänna bibliotek i våra kommuner, förutom Åland, har varit berättigade till stöd för litteratur med liten upplaga som, beroende på invånarantal, uppgått till mellan 2000 och 11 000 euro per år. Stödet har gynnat framför allt små och medelstora bibliotek, till exempel i skärgården, som på det här sättet har kunnat utöka och bredda sitt utbud genom att köpa in också kvalitetslitteratur med begränsad upplaga.
Regeringens budgetförslag behandlas av riksdagen i december. Om stödet slopas påverkas läsare, förläggare och författare. Livsrummet för faktaböcker krymper ytterligare, säger generalsekreterare Henriikka Mustajoki vid Delegationen för informationsspridning i en intervju för Helsingin Sanomat (23.11).
Också organisationer som FDUV, LL-Center och referensgruppen för lätt språk kräver att regeringen återtar sitt beslut. De befarar att utbudet av lättläst litteratur annars minskar drastiskt.
I Finland behöver uppskattningsvis 11–14 procent av befolkningen lätt språk för att kunna ta till sig information och litteratur, av dem 30 000 till 40 000 personer på lätt svenska.
Allt tyder på att behovet av lättläst litteratur kommer att öka i framtiden. Läskunnigheten har försvagats bland unga. Personer med ett annat modersmål än finska och svenska, som invandrare och utländska arbetstagare, behöver lättlästa böcker som en inkörsport till våra språk.
Också personer med demens, dyslexi, afasi eller intellektuell funktionsnedsättning kan ha behov av lättläst litteratur. För dem är bibliotekens utbud ofta helt avgörande för att överlag hitta böckerna och för att de ofta inte har råd att köpa dem.
Både Samlingspartiet och SFP betonar gärna att de är uttalade bildningspartier. Samma regeringspartier påtalar också – med fog – att Finland behöver utländsk arbetskraft som bör integreras i vårt samhälle. Ambitionerna rimmar illa med en försämrad tillgång på litteratur som uttryckligen stöder språkintegration och allas rätt till lämpliga böcker. Har undervisningsminister Anna-Maja Henriksson inte alls kunnat påverka förståelsen för vikten av litteratur med liten upplaga? Eller har bildningspartierna svårt att hävda sig i den här koalitionsregeringen?
Vi har all anledning att vara stolta över våra allmänna bibliotek och den mångfald de rymmer. Biblioteken är en skattkammare öppen för alla, också för den med tunn eller tom plånbok, för den som läser mycket och den som läser knaggligt. Biblioteken har en demokratistärkande funktion.
Genom att slopa stödet till biblioteken sparar regeringen 860 000 euro, en blygsam summa i den stora helheten. Är manövern värd sitt pris? Det givna svaret borde vara nej.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.