Läkaren Tiina Julin mer än nöjd med att jobba på Kimitoön
Man behöver inte kunna allt som läkare på landsorten men gärna ska man kunna rätt mycket, säger Tiina Julin (t.h.) som här kollar en apparat med avdelningsskötare Nea Forss. Utrymmena i Kimito har varit i bruk bara några månader – inga problem med mögel eller inomhusluft här.
Inremedicinaren Tiina Julin behöver inte jobb på Kimitoön men hon vill gärna ändå, utan att ha några egna fördelar i sikte, berömma öns ”bäddis”.
Här, på det i höstas invigda hälsocentralsjukhuset i Kimito, har hon i 2,5 månader jobbat som avdelningsläkare.
– Det ingår i min specialisering på reumatologi, för det behövde jag 6 månader jobb på hälsocentral. Tidigare har jag specialiserat mig i inremedicin och min ordinarie tjänst har jag vid Åbolands sjukhus, säger hon.
Dit återvänder hon snart, många erfarenheter rikare.
– Man lär sig ju nytt varje dag. Dessutom har jag lärt mig att de anställda här är väldigt kunniga , otroligt duktiga, vana att ta ansvar och klara knepiga situationer själva – kanske beroende på läkarbristen. Den ska jag försöka påverka, jag har tänkt att börja marknadsföra Kimitoön för unga läkare som behöver hvc-praktik.
Att ön har läkarbrist tror hon att till stor del beror på att kravet att kunna svenska är avskräckande.
-Men med rätt attityd – och skolsvenskan i bagaget – blir nog en läkare snabbt bättre på svenska, säger hon.
Själv är Julin uppvuxen i Kuopio och hade ingen praktisk erfarenhet av att jobba på svenska då hon plötsligt, på grund av läkarbrist i Mariehamn dit familjen hade flyttat, hittade sig på jobb på inremedicinska avdelningen, dikterande epikriser – på svenska.
– Jag hade ju tänkt gå en kurs i svenska men hann aldrig innan jag kallades till sjukhuset på jobb. Sedan dess har jag fortsatt med att jobba rätt mycket på svenska. På Åbolands sjukhus är det ungefär fifty-fifty svenska och finska, här på Kimitoön mest svenska.
Har något i arbetssättet här känts ovant och nytt för dig?
– Vid Åbolands jobbar vi oftast i par, en skötare och en läkare. Här är det ett helt team, hela avdelningen, inkluderande bland annat fysioterapeuten.
Något du skulle vilja ändra på eller utveckla?
– Det kunde behövas mera rehabilitering och också en satsning på vård i livets slutskede, och det här vet jag att man inom hälsocentralen har funderat på. Och förstås finns det alltid flera apparater att skaffa, till exempel en för andningshjälp åt patienter med hjärtsvikt eller svåra lungproblem.
Julin tillägger att fyra dagar per vecka bör ”bäddis” ha läkare på plats, inte mindre.
– Det som underlättar arbetet här är att det är nära till labb och röntgen om man vill kolla något. Femton steg och så har man svaret. Dessutom är de nya fina utrymmena en stor fördel. Tack vare att patientrummen har egna toaletter så minskar infektionsrisken. Skulle jag vara ung läkare så skulle jag gärna börja jobba här, säger Julin som är bosatt i Pargas.
Utöver läkarbrist kan Kimitoön få brist på vikarier för annan vårdpersonal. Nea Forss, avdelningsskötare vid hälsocentralsjukhuset, är lite orolig för sommaren.
– Förr hade Dalsbruk och Kimito varsin ”bäddis” som stängdes turvis på somrarna. Det gjorde att vi inte behövde så många sommarvikarier. Sedan i fjol har vi bara ”bäddis” i Kimito och nu verkar det vara mera ont om vårdkunniga.Vi gör vad vi kan för att få folk, säger Forss.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.