Ljusuddabor är rädda att mista sitt paradis då Pargas stad planerar byggrätter
Katten Aslan smyger i gräset vid villa Soläng i Ljusudda. Foto: Anja Kuusisto
Någon är deltidsboende, någon fast bosatt. Men deras paradis finns i samma hörn av världen, i norra Ljusudda i Pargas.
De tre som ÅU träffar är Åbobon Linda Meurman som bor sommarhalvåret i Pargas, Lasse Virtanen som byggde sitt hus i Ljusudda på 1970-talet och vars dotter senare blivit närmaste sommarstugegrannen, Niko Pohto, som med sin barnfamilj bor i Ljusudda och är den femte generationen på samma fastighet. Tvärs över gården bor hans föräldrar i en äldre sekelskiftesvilla.
Avståndet till stadshuset i Pargas är fyra kilometer. Men här är man bokstavligt talat som i en annan värld.
Lasse Virtanen och Niko Pohto med materialet som visar planen för en detaljplan. Foto: Anja Kuusisto
Fyra kilometer från centrum finns en lugn oas
När man kör den lilla sandvägen i Ljusudda och svänger bort från den moderna stadsdelen blir kontrasten stor.
På ena sidan moderna egnahem med stiliga trädgårdar och stenläggningar, på andra sidan en grusväg genom tät skog, det är lummigt, fågelkvitter och nära till stranden.
– Här är fint, ja, säger Linda Meurman med dröjande tonfall. Och vi skulle vilja behålla det så, inte ha någon asfalterad bred väg och vändplatser.
– Framförallt vill vi inte bli påtvingade att betala stora summor för byggrätter som vi inte vill ha och som blir så värdefulla att vi inte ens vet om vi har råd att behålla stället.
Sommarstället har funnits i släkten sedan 1940-talet
Linda Meurmans mormor lät bygga sommarparadiset Soläng på 1940-talet. Från tomten går en stig ner till strandbastun, och en del av den stigen går på allmän väg. Intill ligger Bergvik som är namnet på Lindas eget sommarställe, och hem under sommarmånaderna.
Meurman har en syster och två bröder, det finns vuxna barn och i vissa fall redan barnbarn.
De vill förvalta Soläng vidare som släktens sommarparadis, inte få tomten splittrad så att delar av den blir allmänna grönområden. Några byggrätter kommer de inte heller att sälja.
– Att sälja är absolut inget alternativ. Vi är inga fastighetsspekulanter. Vi vill bara vara ifred, säger Meurman.
Lasse Virtanen är granne med Meurman. Han och frun bor i huset han byggde på 1970-talet, det är deras fasta adress även om de också har en stadslägenhet, förklarar han.
En del av Linda Meurmans tomt skulle bli ett allmänt grönområde, vilket hon inte vill. Foto: Anja Kuusisto
”Låt den som vill bygga mer få undantagslov”
Att ett så centralt beläget område med havsvikar som granne är attraktiv tomtmark förstår de bra.
Men om någon annan tomtägare på området vill utnyttja sin fastighet mer och bygga ut, kunde väl den personen beviljas undantagslov, resonerar de.
Dessutom förstår de inte varför Pargas behöver fler tomter just av deras tomtmark, när det finns lediga tomter i redan detaljplanerade Ljusudda.
– Värdeökningen blir enorm om man plötsligt mot sin vilja får fyra byggrätter till. Det är absurt, säger Pohto.
– Våra släkter har varit här i tiotals år, vissa ännu längre. Vi har redan fått finna oss i hur den närliggande omgivningen förändrats, nu ska vi inte ens få bestämma om vår egen mark.
– Vi vill inte splittra tomterna, vi vill behålla ron och lugnet, resonerar de tre fastighetsägarna.
”Inget gehör för våra åsikter, det blir besvär”
Alla tre deltog i mötet i stadshuset tidigare i år, men de tycker inte att de invändningar de gjorde vare sig då eller senare har kommit med i det beredningsmaterial som sedan 15 maj är framlagt.
– På mötet fick vi tvärtom höra att staden hotar med att tvångsinlösa tomtmark om vi inte går med på planerna, säger Pohto.
– Men jag kommer inte att acceptera en detaljplan som styckar upp och splittrar vårt område, det är helt säkert. Jag har diskuterat med en jurist och jag kommer att besvära mig.
– Jag med, säger Virtanen.
– Och jag med, säger Meurman.
Pargas stad: Ljusudda ska växa som en naturnära villastadsdel
Jag är en av de två som närmat sig staden med förslag, för säkerhets skull, ifall det skulle gå så illa att detaljplanen genomförs. Jag upplevde diskussionerna som vänliga och fruktbara, men tyvärr syntes nästan inget resultat av dem på kartan som publicerades.
Tyvärr uppfattar markägarna troligtvis att vissa av deras frågor som de ställer i ÅU inte blir besvarade i stadens svar i tidningen. Det beror på att staden inte fått ta del av markägarintervjun då staden svarat ÅU.
Planläggningen i Ljusudda har kommit igång under våren, och den sker i aktiv växelverkan med samtliga berörda markägare. Planläggaren har träffat markägare redan flera gånger också på ort och ställe under de senaste veckorna. Detta för att höra markägarnas syn och önskemål. Två av dessa tre som intervjuats har faktiskt redan tidigare närmat sig staden med egna skisser om hur de skulle villa att området planläggs, omfattande också nya tomter. Alla inlämnade markägarsynpunkter ska vi naturligtvis ta i beaktande så gott det går.
Med vänlig hälsning
planläggningschefen