SPT 16.04.2021 11:00

De svenska investeringarna i Finland ser inte ut att mattas av, trots att pandemin har trasslat till det gränsöverskridande handelsutbytet det senaste året.

— Cirka 80 svenska bolag etablerar sig i Finland varje år, säger landschef Christian Weckman på Business Swedens kontor i Helsingfors.

Enligt Business Sweden toppar de svenska bolagen statistiken då man räknar det totala antalet grundade dotterbolag i Finland och bolagens ursprungsland.

— Just nu är det framför allt sådana svenska bolag som säljer digitala tjänster som är på frammarsch i Finland, säger Weckman.

Business Sweden/SPT

Business Sweden hjälper de svenska bolagen med rådgivning om till exempel den finska marknadens särdrag eller med information om förhandlings- och beslutskulturen i Finland. Enligt Weckman beror de svenska bolagens språkstrategiska val framför allt på vem man samarbetar med i Finland.

— Om bolaget väljer en finsk samarbetspartner, säljare eller representant som inte prioriterar svenskan så påverkar det bolagets betjäning på svenska i Finland, säger han.

Hur resonerar de svenska bolag som struntar i svenskan helt och hållet?

— Beslutet kan i dessa fall bygga på en begränsad marknadskännedom, men det handlar sällan om ett medvetet val.

Enspråkigt finsk webbplats

Det svenska bolaget Klarna landsteg i Finland 2009. Företaget säljer betalningslösningar för e-handelsbranschen. Efter flera års språklig förvirring är bolagets finländska app nu tvåspråkig. Klarnas webbplats i Finland är däremot enspråkigt finsk fortfarande, med undantag av några raders information om konsumentskydd. Klarnas ledning vill inte kommentera sin språkstrategi i en intervju, utan hänvisar till bolagets kommunikatör.

”Klarnas app är vår huvudsakliga kontaktpunkt med våra kunder. Den finns både på finska och på svenska”, skriver kommunikationschef Filippa Bolz på Klarna.

En närmare titt på Klarnas språkstrategier visar att bolaget upprätthåller webbplatser på flamländska och franska i Belgien och på franska och engelska i Kanada. I Schweiz omfattar Klarnas språkliga repertoar franska, tyska, italienska och engelska, men i Finland är det alltså endast finska som gäller på webben.

”Det är helt enkelt bara ett val som gjorts på respektive marknader”, kommenterar Bolz frågan på mejlen.

Klarna utgör inget undantag. Till exempel de svenska bolagen Hemtex, Stadium, Lindex och Gina Tricot kör med samma enspråkigt finska policy på sina webbplatser.

Svenska kronor

I vissa fall erbjuder de svenska bolagens finska webbplatser svenska språkversioner där prisen uppges i svenska kronor i stället för euro. Till exempel Kappahl har valt denna strategi.

Storytel, som säljer e- och ljudböcker, har en enspråkigt finsk webbplats i Finland. De finlandssvenska kunderna är hänvisade till den rikssvenska sajten som har anpassat sitt utbud och sina tjänster för den svenska marknaden. Om man vill ladda ned en finlandssvensk författares ljudbok där, hänvisas man till de rikssvenska förlagen.

— När det gäller svenska bolag så kunde ju mycket av det som de har producerat för den svenska marknaden återanvändas och tillämpas också i Finland. Jag tror inte att den här återanvändningen skulle innebära större kostnader för bolagen, säger Christian Weckman på Business Sweden.

Det svenska telekommunikationsbolaget Telia, som till 40 procent ägs av den svenska staten, har valt en pragmatisk strategi. Bolaget erbjuder svensk service i Finland, men i begränsad skala.

— Den lokala efterfrågan på svenska tjänster avgör hur vi styr upp utbudet. Just nu är det endast 3 procent av alla våra kunder som kontaktar oss på svenska, säger Tuula Heikkinen, chef för kundbetjäning på Telia.

Vem fattar besluten om er språkstrategi i Finland?

— Det gör vi som jobbar här i Finland. Vårt huvudkontor i Stockholm blandar sig inte i den typen av frågor. Vi kan inte erbjuda svensk service inom alla våra servicekanaler i Finland eftersom det skulle kräva alltför mycket resurser.

Telia Dot endast på finska

Enligt Heikkinen är det ungefär en tiondel av Telias personal i Finland som har beredskap att ge kundbetjäning på svenska. I regioner där svenskan har en stark ställning strävar bolaget efter att rekrytera tvåspråkig personal. Trots goda föresatser är all kommunikation kring bolagets senaste produkt Telia Dot enspråkigt finsk.

— Appen finns inte i Sverige. Vi valde att först utveckla tjänsten och sedan efter det fundera om vi ska anpassa den till olika språkversioner på svenska och engelska, säger Heikkinen.

Lönsamheten formar ofta det språkliga utbudet, men de kulturhistoriska värderingarna spelar många aktörer spratt.

— Tanken ett språk, ett land är ganska djupt rotad i Sverige. Därför väljer många svenska bolag att tona ned svenskan i Finland, säger Johan Strang, biträdande professor i filosofi och historia vid Helsingfors universitet.

I vissa fall kan de svenska investerarna och bolagen se sig själva som part i målet.

— Det kan finnas en viss rikssvensk ängslighet att trampa någon på tårna om man främjar svenskan i Finland. Man är rädd för att blanda sig i den lokala språkpolitiken och vill inte stämplas för kolonialmaktsfasoner, säger Strang.

Enspråkighetsnormer styr

Strang har i sin forskning specialiserat sig bland annat på de nordiska ländernas politik, samhälle och historia. Trots att till exempel Norge, Danmark och Sverige har en större kulturell mångfald i dag, tack vare invandringen, präglas länderna fortfarande av starka homogenitetsideal, anser han.

— Mångspråkighet har varit normen i Finland under en mycket längre tid än i de övriga nordiska länderna, säger Strang.

Det norska och danska enspråkighetsidealet gör sig påmint bland annat i ivern att kalla Finlands huvudstad för Helsinki på norska och danska, trots att språkråden i bägge länder rekommenderar den svenska namnformen.

Det norska bolaget Visma grundade ett dotterbolag i Finland redan 2001. Visma levererar bland annat programvara och betalningstjänster som används av bokförare, revisorer och personaladministratörer.

Bolaget flaggar enspråkigt finskt på webben i Finland. Vismas svenskspråkiga kunder får därtill betala mer för bolagets tjänster. Det finska dotterbolaget Visma Software debiterar 250 euro plus moms för en svensk kontoplan i tjänsten Fivaldi medan en motsvarande finskspråkig kontoplan ingår i det fasta månatliga priset.

— Beslutet har fattats före min tid. Jag vet inte vad det grundar sig på. Kunderna kan själva översätta kontoplanen helt avgiftsfritt till svenska i vår Fivaldi-tjänst. Det torde ta några timmar i anspråk, säger vd Tommi Laitinen på Visma Software.

Är er kundbetjäning jämlik om svenskspråkiga klienter måste punga ut med 310 euro för en svensk kontoplan?

— Om man ser på det ur ett språkpolitiskt perspektiv har du säkert rätt att så inte är fallet. Vi kan säkert se över prissättningen för den här tjänsten, säger Laitinen.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln