Kvinnan felkönades både av polis och av flera medier trots att offret levde öppet som kvinna i flera år. Att felköna innebär att tillskriva en person en felaktig könsidentitet. Om en persons juridiska kön är man men personen identifierar sig som kvinna är det att felköna om man utgår från det juridiska könet.
Polisen ändrade senare ordet ”man” till ”person” i sin rapport, men det tog en månad för polisen att ens gå ut med information om fallet.
I slutet av juli gick organisationerna Transfeminina, Trans, Trasek, Regnbågsankan och Pro-tukipiste ut med ett gemensamt krav om att kvinnan ska få upprättelse.
Organisationerna skriver att rädslan för att bli ihågkommen med fel namn eller kön är stark hos många transpersoner. Den avlidna kan inte längre korrigera andra eller försvara sig och det är det sista uttrycket för hat och förakt mot transpersoner, menar de.

Skapat oro inom transgemenskapen

Fallet är det första brottet mot liv i modern finländsk historia där offret var en transperson, säger Tanja von Knorring, sakkunnig inom transfrågor nationellt och internationellt. von Knorring är bland annat tjänsteperson på Regnbågsankan, ordförande för Transfeminina och Transgender Europe.
Mordet har orsakat stor oro hos transkvinnor och transfeminina.
— Det skapar rädsla för hur man, även i mindre extrema fall, kan behandlas av myndigheter, säger von Knorring.

Våldet mot transpersoner har ökat under coronan

Det har rapporterats om att våldet mot kvinnor har ökat under coronapandemin. von Knorring menar att även våldet mot transpersoner har ökat, men att man främst kan se att marginaliseringen av dem har ökat.
— Bland annat kan man se att transpersoner är de första som tvingas gå när personal sägs upp.
— I Europa och i resten av världen är transkvinnor i en otroligt utsatt position. Transmän har lite lättare att integreras i samhället eftersom vi har en sådan mansdominerad värld, menar von Knorring.
EU:s byrå för grundläggande rättigheter rapporterade i år att endast 16 procent av de våldsdåd som hbtqia+ personer i Finland utsätts för polisanmäls.
— Det är ett mycket alarmerande tal, säger von Knorring.
Samma undersökning visar att var femte transperson eller interkönad person har blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld under de senaste fem åren.
Också Institutet för hälsa och välfärds skolhälsoundersökning från 2019 visade att unga personer som tillhör en könsminoritet redan i högstadieåldern upplever mer våld och sexuella trakasserier än andra ungdomar.

Press på en ny translag

Om translagen och därmed processen att korrigera sitt juridiska kön skulle vara bättre skulle man inte ha samma oro över att bli felbehandlad, påpekar von Knorring.
Enligt den nuvarande translagen i Finland måste en person som vill korrigera sitt juridiska kön steriliseras. Processen att korrigera sitt kön juridiskt är också mycket lång och full av psykiatriska utvärderingar och kränkningar, säger von Knorring.
— Ingen kan medicinskt bestämma vilket kön en person identifierar sig med.
Det finns en press på Finland från EU att förbättra förutsättningarna och lagstiftningen för transpersoner. Regeringen har lovat en förnyelse av translagen.
von Knorring berättar att organisationerna hon jobbar för också är bekymrade över en punkt i betänkandet om den nya sexualbrottslagen.
— I den finns det en punkt som är mycket transfobisk. Den handlar om hur det är sexuellt ofredande att gå in i det motsatta könets omklädningsrum, med undantag för de som har rätt till det. Vi är bekymrade över hur punkten är formulerad och hur den felaktigt kan användas mot transpersoner, säger von Knorring.