Med höstregnen kommer svamparna – ”Nu finns gott om smörsopp och den bleka taggsvampen verkar vara på väg”
– Nu finns det fler svampar än senast jag var ute. Det ger i alla fall lite hopp.
Åbobon Jonas Heikkilä är inte bara ledande miljöpedagog vid Åbolands naturskola, han är också en inbiten svampplockare. Under svampsäsongen är han ute i skogen en till två gånger i veckan för att plocka med sig hem av skogens skafferi.
Men sommaren i Åboland har varit torr, och det är först de senaste veckornas regnskurar som har gjort att svampkropparna börjat ploppa upp – även om det ännu är betydligt mindre än normala år, enligt Jonas.
– Men å andra sidan har det varit ett riktigt bra kantarellår, och man har kunnat hitta kantareller också där det normalt inte finns några, säger han.
För honom är svampplockningen både en möjlighet att koppla av och en chans att umgås med familjen – eller få lite egentid, beroende på omständigheterna.
Robin SjöstrandJust den här måndagen var det tänkt att 10-åriga Ilvar , familjens mellanbarn, skulle följa med ut i skogen. Men det blev inte så – han hade redan hittat svamp.
– Han kom hem med en hög kantareller efter naturskolan och ville stanna hemma och steka dem istället, säger Jonas och ler.
Traditionalist när det kommer till svamp
Istället är det bara han och ÅU:s svampintresserade reporter som åker ut till Littois skogar för att kolla läget. Det märks tydligt att Jonas har en viss rutt han följer. När vi parkerat bilen viker han vant av in i skogen och pekar på en glänta med mossa, inte mer än fem meter från vägen.
– Här brukar det finnas kantareller ibland, men inte i dag tydligen.
Och sedan följer flera kantarellställen, alla rätt små, men samtliga välbekanta för Jonas. Han böjer sig vant ner vid den minsta skymt av något klargult och viker undan mossan. Flera stora kantareller dyker ner i korgen.
Han beskriver sig som en traditionalist när det gäller val av svamparter.
– Jag plockar kantareller, trattkantareller, karljohan, blek taggsvamp och svart trumpetsvamp. För barnens skull har jag än så länge hoppat över skivlingarna, men det kommer kanske senare. Mamma plockar en massa andra svampar, som kremlor och riskor, men jag orkar inte riktigt med dem – och så tycker jag inte om inlagda saker. Jag är mer svensk i mitt svampplockande.
Bra nybörjarsvampar
De bästa nybörjarsvamparna är sådana som inte har skivor (skivlingar) utan har rör, taggar eller åsar. De kan vara till exempel:
- Kantarell. Den allra enklaste klargula bekantingen. Har några förväxlingssvampar, men ingen giftig. Kantarellen har åsar på undersidan, som skiljer sig från skivor på det sättet att de inte går att ”bläddra”. Växer i blandskog med björk och gran, gärna i ljusa gläntor.
- Karljohan, eller stensopp. I Finland finns inga giftiga soppar, och därför är soppar överlag bra att börja med. Den populäraste är stensoppen, också kallad karljohan, som har mörkbrun hatt och en vit rand längst ut på hattkanten. Foten är ljusbrun med ett blekljust ådernät. Växer med gran, gärna i ”vuxen” granskog.
- Blek taggsvamp. Svampen går i vitt, sämskinnsfärgat till blekorange och har taggar på undersidan som lossnar om man rör vid dem. Svampen är ganska kraftig i sin byggnad. Kan förväxlas med rödgul taggsvamp, som också är en matsvamp – om än mindre populär. Växer i mossig barrskog eller blandskog.
Svampsäsongen inleds för Jonas i juli, då kantarellerna dyker upp.
– Från och med det har jag alltid en påse i fickan då jag är ute och springer. Man kan plocka svamp fast man joggar, säger han och skrattar.
Kantarellsäsongen kan hålla i sig så länge som till december, och den senaste tidpunkten på säsongen Jonas har plockat svampar är i januari.
– Då kan det ännu finnas trattkantareller, om inte snön har lagt sig. Förra året ville jag testa plocka svamp i februari och mars också, men jag hade så mycket på jobbet att det aldrig blev av.
Robin SjöstrandInnan december hinner ändå många andra svampar ha säsong. Just nu borde det vara rätt tid för karljohan, det vill säga stensopp, men årets väderlek har inte varit gynnsam för den.
– Det här är nästan den första jag hittar i år, säger Jonas när han böjer sig ner vid en karljohan som ser fin ut på håll.
– Helt maskäten, är domen efter att ha kollat foten med svampkniven. Det är typiskt att de är angripna när det finns få svampar – alla vill bosätta sig i den ena som finns.
Däremot hittar vi massvis med smörsopp, som växer utmed motionsstigen i Littoisskogen. Det är en god matsvamp för den som orkar ta bort den klibbiga hatthuden, något som varken Jonas eller ÅU-reportern har tålamod till.
I den gröna mossan gömmer sig också en blekorange bekanting.
– Blek taggsvamp – den har inte synts till så mycket ännu, men nu kanske de börjar komma i större mängder, säger Jonas.
Robin SjöstrandJonas har ofta med sig barnen i skogen, åtminstone 7-åringen och 10-åringen. Det är bra för både barnen och han själv.
– Den första halvtimmen brukar det klagas en del, men efter det går det bättre när de börjar känna av endorfinerna och den friska luften. Vi brukar vara runt två timmar i skogen, och ha med matsäck och dricka, säger han.
Med barn gäller det att vara strategisk när man väljer pausställe.
– Picknicken intas någonstans där det är troligt att det finns svamp, så hinner jag plocka lite medan barnen äter, säger han.
Jonas tips för svampplockning med barn
- Börja med svampar som är lätta att lära sig. Kantareller, karljohan och taggsvamp till exempel.
- Ha med matsäck. För barn blir själva pauserna en sak att se fram emot.
- Planera pauserna så att du själv kan plocka under tiden barnen äter.
- Ta med bilder på svampar i skogen, och ha barnen att leta efter bilderna – eller leta efter svampar som ser ut som på bilderna.
- Håll ut. Barnen kanske klagar i början, men efter en stund brukar de vara med på noterna.
- För att barnen ska äta svampen: stek den länge på låg värme, för att få mera textur i den. Ingen vill väl äta geleklumpar.
I en backe mellan ett par stenbumlingar stannar Jonas upp.
– De här brukar mamma plocka, säger han och pekar på en rad med sotvaxingar.
Själv har han aldrig testat dem, men svampen hör till ÅU-reporterns favoriter. De är oftast larvangripna, men om man hittar tillräckligt fina exemplar är det en utsökt svamp, med sin milda, honungsaktiga smak. Jonas tar med sig en svamp för att prova.
Medan vi går i skogen funderar vi över svampplockning och motion.
– Egentligen är svampplockning en av de bästa motionsformerna. Det är nyttomotion, och man får mat på samma gång. Dessutom får man frisk luft och bra kondition, säger han och tillägger:
– Alltför få människor utnyttjar allemansrätten. Mer svampplockning hade varit bra för folkhälsan.
För Jonas och hans familj är det inte maten, eller ens motionen, som är det viktigaste när det kommer till svampplockning. Det viktiga är umgänget och upptäckarglädjen. Men när det en gång börjar klia i fingrarna efter svampplockning är det svårt att låta bli.
– Det finns nog en slags besatthet i det här med svamp. Det kan jag inte förneka.
Arkiv/Robin Sjöstrand
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.