Musik kan rehabilitera patienter med hjärnskador
Konsertredo. Avdelningsskötare Johanna Fred ställer in Reijo Vahalas VR-glasögon. Vahala vårdas på neurologiska avdelningen för en hjärntumör. Foto: Maria Thölix
I sin turkosa sjukhusmorgonrock rullar Reijo Vahala in i det allmänna rummet på neurologiska avdelningen på femte våningen i ÅUCS T-sjukhus. Han ska delta i pianokonsert!
På programmet står bland annat Chopin.
Vahala har redan tjuvlyssnat under en test dagen innan och ger upplevelsen tummen upp.
– Det var lämplig musik, lugn och mjuk. Jag tycker inte om stressig musik
Dagligen lyssnar han på musik, främst pop och gärna artister som Anna Puu.
– Men det är roligt att lyssna på något annat ibland!
Virmobon Vahala kom till avdelningen för en dryg vecka sedan.
Under ett besök hos hans föräldrar insåg de att allt inte stod rätt till.
– Jag var jättetrött och somnade hela tiden, säger Vahala som har en cp-skada.
Undersökningarna visade att orsaken var en hjärntumör.
– Nu väntar jag på operationen.
Och den väntan ska i dag förgyllas med lite pianomusik.
Tonerna strömmar genom hörlurarna och med hjälp av virtuella glasögon får han i realtid också se pianisterna Maria Männikkö och Pauli Kari uppträda.
Musik som terapi har en lång historia.
I tiotals år har patienter på olika avdelningar lyssnat på musik för nöjets skull, som tidsfördriv.
Också vissa förlossningsavdelningar uppmuntrar föderskor att ta med sig egen musik som lugnar eller motiverar under förlossningen.
– Musik i vården är inte en ny grej, men man har tidigare forskat ytterst lite i hurdan effekt musiken verkligen har på patienternas rehabilitering, säger professorn i neurologi Seppo Soinila.
Redan i över tjugo år har man känt till musikens inverkan på motoriska störningar.
Seppo Soinila. Professor i neurologi. Foto: Maria Thölix
Så sent som under de senaste åren har man också fått bevis på att då man lyssnar på sin favoritmusik effektiveras korrigeringen av ens hjärnstrukturer.
Frågan är hur man kan försnabba rehabiliteringsprocessen, säger Soinila.
– Patienterna får ta del av traditionella rehabiliteringsformer av talterapi och fysioterapi, men hur är det däremellan då hjärnan går på tomvarv? Kan det då vara möjligt att öka hjärnans grundaktivitet genom att lyssna på musik?
Den här pianokonserten är en del av hans forskning som undersöker musikens inverkan på hjärninfarktpatienternas rehabilitering.
Musikrehabilitering kan förverkligas med minimala investeringar och utan betydande resurser av professionell personal.
Ett betydande tilläggsvärde är det välbehag som patienterna upplever och dess höjande effekt på motivationen att rehabilitera sig.
En neurologisk sjukdom betyder ofta en stor förändring i livet för den som insjuknar.
Inte sällan leder den till depression.
Soinila betonar vikten av att framkalla en positiv inre känsla hos patienten.
– Patientens motivation är det viktigaste för att överhuvudtaget kunna inleda rehabiliteringen. Man måste också utgå från varje patient individuellt och sjukdomens karaktär.
Inom neurologin har man tidigare främst forskat i musikens effekt hos patienter som bland annat lider av minnessjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom.
Hos en Alzheimerpatient förfaller hjärnan stegvis i en viss ordningsföljd. I den del som klarar sig längst oskadd, finns också musik och melodier lagrad, säger Soinila.
– Därför är det inte konstigt att minnessjuka kommer ihåg gamla melodier som de hört som unga.
Instrument, melodi, tonart, rytm och klang.
Personen som lyssnar på musik lägger märke till allt det här – mer eller mindre omedvetet.
– Musik är nästan alltid förknippat med en känsla, positiv eller negativ.
Soinila poängterar att man vill hitta nya teknologiska lösningar som passar för patienterna.
– En frisk person klickar snabbt fram Spotifylistan med favoritmusik på telefonen. Men hur gör man om armen hänger livlös som följd av en stroke?
Kaskisbackens hemkonserter heter ÅUCS samarbetspartner som står för musiken den här torsdagen.
Bakom konceptet står pianisten Pauli Kari som själv fick en skallskada under en snowboardfärd i de Schweiziska alperna för några år sedan. Under rehabiliteringen insåg han musikens helande effekt.
I ett senare skede kontaktade han Seppo Soinila och tillsammans har de utvecklat den här typen av rehabiliterande musikupplevelse som nu ordnades för andra gången.
Kyllikki Koivunen och avdelningsskötare Johanna Fred.
När pianokonserten är över är Kyllikki Koivunen en upplevelse rikare.
– Det var mycket lugnande och trevligt att lyssna på musiken.
Hur fungerar det här på ett sjukhus?
– Jättebra! Jag tycker att det skulle få finnas mer sådant här på sjukhus. Det är jättefint att konserten kan vara var som helst men att den förmedlas till patienter på sjukhus.
Koivunen har varit inne på avdelningen några dagar för undersökningar. Hon ska åka hem ännu samma dag, för att återkomma redan i början av nästa vecka.
– Magnetröntgen avslöjade en liten hjärntumör som ska opereras.
Men innan hemfärden hinner hon delta i den virtuella konserten. Och de får gärna bli flera.
– Ja, absolut! Jag tror utan vidare på musikens helande effekt.
Hon har också en annan agenda.
– Jag är redan ganska gammal, men jag vill gärna lära mig något nytt. Helst en ny sak varje dag!
ÅUCS neurologiska avdelning
- Är en akut neurologisk avdelning med 24 patientplatser.
- Den största delen av patienterna har drabbats av störningar i hjärnans blodcirkulation och kommer direkt hit från jouren.
- Den typen av patienter ökar mest – och i snabb takt.
- Många kommer också in för undersökningar för att få rätt diagnos.
- Här vårdas också patienter med hjärntumörer, Parkinson, epilepsi, MS och minnessjukdomar.
- I medeltal vistas patienterna 4–5 dagar här.
- Den allra första virtuella konserten någonsin av det här slaget ordnades på samma avdelning i december.
- ÅUCS verksamhetsområde Neuro ansvarar för den neurologiska och neurokirurgiska specialiserade sjukvården och jouren samt för rehabiliteringen inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts område.
”Musiken har en korrigerande verkan på hjärnans struktur”
Vid ÅUCS verksamhetsområde Neuro forskar man i musikens möjlighet att fungera som rehabiliteringsmetod av neurologiska sjukdomar.
Informationsteknologin, såsom streamade konserter och spel baserade på musik, öppnar upp nya möjligheter att till exempel kombinera att lyssna på musik, öva på att ta emot information eller träna händernas motorik.
Det är först under de senaste åren som man med ny avbildningsforskning har kunnat påvisa att musiken har en korrigerande verkan på hjärnans struktur.
– Att lyssna på musik ökar mängden av den grå substansen i hjärnan och effektiverar korrigerandet av nervbanornas förbindelser, säger professor i neurologi, överläkare Seppo Soinila om sin forskning.
Nu vill man gå ett steg längre och anpassa forskningsresultaten på ett konkret sätt i det praktiska arbetet med patienter.
– Vårt material består av information från 110 patienter som haft hjärninfarkt och det är det mest omfattande materialet i världen i sitt slag. Vi är de första som bevisat att musikens inverkan på rehabiliteringen håller i sig i åtminstone sex månader.
Tills vidare finns det knappt om bevis inom neurologiska tillstånd såsom epilepsi, MS-sjukdom eller eftertillstånd av hjärnskador.
– Den enhetliga slutsatsen man kan dra utgående från forskningen är att musiken rehabiliterar patienten bäst ifall hen lyssnar på sådan musik som hen själv valt. Till och med en kort stund av lyssnande på sin favoritmusik, mellan femton minuter och en timme varje dag, kan föra med sig betydande förändringar, säger Soinila.
Forskningen hör till Finlands Akademis finansierade spetsprojekt för åren 2017–2019 och det görs i samarbete med docent Teppo Särkämös grupp vid Helsingfors universitet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.