Nätets städning har blivit bättre, men vassare kvast behövs
Att påstå att nätet är städat får många att resa ragg.
Men faktum är att de som redigerar webbsajter har lärt sig något, modereringen har skärpts.
Det betyder inte att hatretoriken skulle vara bortstädad, eller att de kränkande ordsvängarna skulle ha försvunnit.
Tvärtom. Tyvärr får vi ideligen upprepade bevis på ett debattklimat där gränserna för ärekränkningar överskrids.
Tänk på försommarens homofobiska debatt i österbottnisk dagspress, tänk på pastorn som ansåg att kvinnornas roll är att vara föderskor.
Tänk på riksdagsmannen vars namn inte är värt att nämnas, men som i plenum yttrade ord som fick grundlagsutskottet och majoriteten av hans riksdagskolleger att anse att han borde åtalas för hets mot folkgrupp.
Med flankstöd från KD med flera fällde hans sannfinländska partikolleger det initiativet, eftersom fem sjättedelars majoritet krävs för att upphäva riksdagsledamöternas immunitet.
Så vadan optimismen om ett sundare debattklimat?
Europeiska kommissionen har i sommar publicerat en granskning av modereringen. I bakgrunden finns att kommissionen och de fyra jättarna Facebook, Microsoft, Twitter ja YouTube sommaren 2016 införde nätets uppförandekod. Senare anslöt sig även Instagram, Google+, Snapchat med flera.
Plattformerna verkar ta uppdraget med varierande grad av allvar. Det finns exempel på slapphänt kontroll där främlingsfientliga och andra kränkande inlägg ligger kvar trots anmälningar.
Men den färska rapporten visar en positiv trend. Årets siffror visar att 90 procent av plattformerna modereras inom 24 timmar efter en anmälan, då andelen som reagerade inom ett dygn 2016 var 40 procent.
Av de inlägg som ansågs vara hatretorik tog sajternas upprätthållare bort 71 procent i årets granskning. För fyra år sedan ströks endast 28 procent.
Kvasten har börjat sopa mer effektivt, men ännu finns det mycket att röja.
Också feedbacken till användare har utvecklats, men kunde bli bättre, heter det i kommissionens utlåtande.
Det var mängden hatretorik mot asylsökande och flyktingar som fick Europeiska kommissionen att reagera, då uppförandekoden skapades.
Den formen av hatbrott är också det mest allmänna i Finland, eller i varje fall den som det görs mest brottsanmälningar om.
Svenska Yle intervjuade i juni Måns Enqvist på Polisstyrelsen – Åbobor med gott minne känner igen honom från hans Åbotid.
Enqvist har koll på hatbrottsstatistiken i Finland, alla slags hatbrott, inte endast nätet.
Det mest typiska offret för hatbrott i Finland är en irakisk man, om man ser på anmälningar som gjorts om hatbrott.
Statistiken berättar också att de som misstänks för att utfört hatbrott i nästan nittio procent fallen är finländska medborgare.
Män faller oftare offer för misshandel, kvinnor är mer utsatta för ärekränkning.
Enligt den Europeiska människorättsdomstolen omfattar hatretorik alla uttrycksformer som sprider, uppmanar, främjar eller berättigar hat baserat på intolerans. Hatretorik är ofta kopplat till hudfärg, bakgrund, nationell eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Vad som kränker en annan vet den upplysta nätdebattören. Men att kränka andra är målet för en del, precis som vilseledande information sprids avsiktligen.
När hatretorik förekommer i finrum som riksdagen är det ingen överraskning om tröskeln sjunkit till under golvnivå vid bardisken och ner till dikesrenen på nätet.
När coronapandemin bröt ut förekom hätska tongångar mot nylänningar, när Sveriges coronahantering avviker från vår egen har svenska medborgare känt sig bespottade.
Flyktingvågen 2015 var bakgrunden till hatretorikens tillväxt, nu har vi en coronakris.
Några tusen invandrare förändrar inte det här landet, ett virus kan göra det. Inte förändras pastorns liv heller av hur andra lever sina liv, och en vit, medelålders riksdagsledamot i Finland har ingen orsak att känna sig hotad av att det bor människor med annat ursprung i vårt land.
Det här sagt även om jämförelserna haltar. Om svensken har bekymmer över att inte få resa är något helt annat än att någon hånas för sin sexuella identitet eller hudfärg.
Hatretotrik är ett brott. Att göra det på nätet är också ett brott. Den påminnelsen behövs om och om igen.
När nätets interaktivitet slog ut i blom prisades den som demokratiutveckling, som engagerar massorna. Det finns stora fördelar med det interaktiva samhället, men dess fallgropar är också djupa.
Nätet kom först, de sociala medierna sen, och modereringen försöker flåsa efter. Såsom med all kriminalitet hittar brottslingarna på nya hyss under tiden.
Ibland går man för långt åt andra hållet och stänger ner helt i onödan, eller för att inte säga rent olämpligt. FB blockade en svensk man i 30 dagar för att han använt filtret för #dhäest – alltså det som står för ”Det här är en svensk tiger”. Det är fråga om boken av Aron Flam, som polisen delvis beslagtagit, p g a en tvist om upphovsrätten för teckningen av tigern.