Nils Torvalds: Det finns en mental klyfta mellan politiker och väljare
Tror på vändning i januari. Nils Torvalds (SFP) har inte mycket stöd i presidentvalet om man får tro gallupundersökningarna. Själv säger han att finländarna engagerar sig i valet först efter jul- och nyårshelgen. Foto: Dan Lolax
Nils Torvalds har kommit direkt från Tunhamn i Kimitoöns skärgård till Salutorget och är klädd därefter. I snålblåsten på torget är han därför den som verkar frysa minst.
– Man måste vila hjärnan ibland, säger SFP:s presidentkandidat för att förklara sina blixtvisiter till Tunhamn.
Händer det att du i lugnet på Tunhamn ifrågasätter ditt beslut att ställa upp i presidentvalet?
– Nej det finns så många praktiska saker att ta itu med inför vintern. På bastulaven har man sedan tid att fundera.
Frågan om han ångrar sitt beslut är också vanligt förekommande på fältet.
Det är begripligt, säger Torvalds som beskriver kampanjen som en mangel.
Så långt har kampanjen varit en rätt elitistisk historia, fortsätter han. Debatter har ordnats av Näringslivets delegation EVA, av Finlands FN-förbund och av Försvarshögskolan.
– Matti Vanhanen (C) sa häromveckan att vi kan varandras argument så bra att vi kunde byta roller. Det finns rum för förbättring, och det gäller alla.
Torvalds erkänner att han har lätt för att ge sig in i teoretiska resonemang men glömmer ibland de praktiska exemplen.
Det här blev han påmind om efter att han gått ut med att Finland ska ansluta sig till Nato.
– Jag fick ett väldigt aggressivt mejl och tänkte först låta bli att svara eftersom avsändaren var anonym. Men när jag sedan trots allt svarade fick jag ytterligare ett mejl som beskrev ett jättebesvärligt liv. Det berörde mig. Mannen som skrev mejlet upplever att politiker för diskussioner – om Nato, EU, Ryssland och så vidare – som inte berör honom. Han upplever att politiker struntar i honom. Det finns en mental klyfta mellan politiker och vanligt folk.
Det betyder att du måste tala mera om saker som berör vanligt folk.
– Ja och det var det som jag försökte göra genom att svara honom. Jag har också sagt att det är onödigt att tala om Nato om vi inte kan tala om andra problem. Och det är viktigt att vi inte bara talar utan också lyssnar – på riktigt.
Torvalds har i den pågående presidentvalskampanjen profilerat sig själv som Natokandidaten. Den fråga han får oftast ute bland folk handlar just om den militära alliansen.
Enligt honom själv har väljarna mjuknat i frågan. En del tycker att det är bra att Torvalds tagit den platsen i debatten.
Samtidigt tillstår han att det finns personer som bestämde sig i Natofrågan för 30 år sedan och som vägrar ångra sig.
– Det är svårt att byta fot.
President Sauli Niinistö vill ha en folkomröstning om ett Natomedlemskap. Du säger att Finland måste ta ett beslut nu och hänvisar till en säkerhetspolitisk utveckling i Europa och globalt. Den långsiktighet du efterlyser är väl en utmaning för dig, och en fördel för Niinistö, om man antar att väljare lever i nuet?
– Niinistö vill bli vald som hela folkets president. Därför kan han inte ta upp Natofrågan. Han känner av var medelvärdet bland finländarna går. Och när resten av kandidaterna gör på samma sätt blir diskussionen därefter.
Torvalds säger att om Finland går med i Nato så skulle det inte påverka armén eller den allmänna värnplikten.
Snarare är situationen tvärtom. De länder som avvecklade sin allmänna värnplikt och gick in för en yrkesarmé har insett att det var det mer kostsamma alternativet.
– Nu kommer de till hit för att bekanta sig med vårt system.
Ett Natomedlemskap skulle däremot lösa det som Torvals kallar ett vapentekniskt problem. Vapenteknologin har blivit en så stor helhet att det krävs ett Natomedlemskap för att man ska kunna delta i planeringen.
I gallupundersökningarna har Torvalds ett stöd kring en procent. Det bekymrar honom inte.
Han menar att det är i januari, efter jul- och nyårsfirandet, som det slår finländaren att det är val på gång.
– Och de vill visa att de kan påverka genom att få till en andra omgång.
Presidenten är också en värdeledare. Vilka är dina intryck av me too- och dammen brister-kampanjerna?
– Det visar att det finns mycket som vi är dåliga på att diskutera. Kampanjerna är bra psykologisk övning för oss, säger Torvalds och avslöjar att när dammen brister-kampanjen lanserades så ringde en kommunikationsbyrå partikansliet i Helsingfors i tron att det handlade om hans presidentvalskampanj – eftersom den är svenskspråkig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.