Nöjd ordförande bakom opinionsettan inför kommunalvalet – Samlingspartiet går till val med över 6000 kandidater
Inför kommunalvalet har SPT bett fem samhällsaktörer komma med en fråga de vill att partiledarna besvarar. Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo är orolig för följderna i kommunerna om social- och hälsovårdsreformen går igenom i sin nuvarande form.
Vid Samlingspartiets partikongress i höstas förutspådde partiordförande Petteri Orpo en valseger i det kommande kommunalvalet. Nu, åtta månader senare, är han ännu säkrare på sin sak.
— Vi har gjort ett otroligt jobb sedan dess och i den senaste opinionsmätningen fick vi det starkaste stödet av alla partier. Det syns även i antalet ledamöter vi ställer upp i valet, säger en nöjd Orpo.
I det senaste kommunalvalet ställde partiet upp 5 739 kandidater. Nu har siffran för första gången sedan 2008 stigit och partiet ställer upp totalt 6 015 kandidater.
Orpo säger att Samlingspartiet till en början hade svårt att profilera sig då partiet efter 12 år i regeringen hamnade i oppositionsroll efter riksdagsvalet 2019. Sedan dess har man enligt honom lärt sig mycket om att föra oppositionspolitik, och det syns konkret i rekryteringen av kommunalvalskandidater.
Vårdreformen väcker oro
Orpo betonar att det avgörande i ett kommunalval är kommunala och inte riksomfattande frågor, som nu under coronaepidemin fått stor synlighet. Trots det säger han att dessa två starkt hänger ihop.
— Besluten som fattas på riksnivå är avgörande för vilka möjligheter man har i kommunerna.
En central fråga enligt honom är hur den kommande social- och hälsovårdsreformen utformas.
— Dess utformning påverkar ytterst starkt hur kommunernas framtid och framtida möjligheter kommer att se ut. Den form reformen nu presenterats i får mig att känna stark oro.
Bland annat säger Orpo att planerna på att skolpsykologer och skolkuratorer ska flyttas över från kommunerna till de nya välfärdsområdena oroar Samlingspartiet.
— Även om de fortsättningsvis ska kunna jobba i skolbyggnaderna trots att de inte längre är kommunalt anställda, ser vi detta som en stor risk. Vi har många gånger sett hur det förekommit problem då myndigheter ska kommunicera sinsemellan, och därför är det inte bra att distansera stödpersonalen från skolorna.
Likt säkert de flesta finländare säger Orpo att ungas försämrade välbefinnande under coronapandemin skrämmer honom.
— Dessutom har vi inte sett allt ännu. Jag befarar att de negativa sociala följderna av pandemin fortfarande kommer att växa sig märkbart större och därför måste frågan tas på största allvar.
Konkreta åtgärder som Samlingspartiet förespråkar är att driva vidare frågan om en terapigaranti, sänka tröskeln för att få vård och dra tillbaka regeringens planer på att flytta över skolornas stödpersonal till välfärdsområdena.
Sysselsättningen i nyckelroll
En annan ytterst central fråga inför kommunalvalet är enligt Orpo den kommunala ekonomin, eftersom den har en direkt påverkan på hur kommuninvånarna mår.
Orpo betonar att den är starkt beroende av statens ekonomi; om kommunens uppgifter ökar måste också den statliga finansieringen stiga i samma takt.
Det första steget är enligt honom att få i gång samhället igen efter coronaepidemin och se till att tillväxten snabbt ökar. Han jämför situationen med ett kretslopp.
— Ökad tillväxt leder till fler sysselsatta. Och var finns jobben – i kommunerna. Då fler sysselsätts i kommunerna stiger också skatteintäkterna och kommunens möjligheter att satsa på invånarnas välbefinnande ökar.
Därtill betonar han att tredje sektorn och olika frivilligorganisationer har en viktig roll i att främja alla kommuninvånares välbefinnande efter pandemin.
— Myndigheternas hjälp räcker inte alltid till och därför måste man i kommunerna se till att tredje sektorn och frivilligorganisationerna klarar sig efter pandemin.
”Skäl att se över lagstiftningen”
Ytterligare en kommunal fråga som väckt alltmer diskussion de senaste åren är frågan om kommuninvånarens rätt till tryggad egendom.
Enligt paragraf 15 i Finlands grundlag är vars och ens egendom tryggad, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det sker det att kommuner väljer att tvångsinlösa mark exempelvis i förtjänstsyfte eller för ny stadsplanering, och det har lätt till såväl tvister som rättsprocesser runtom i landet.
Mellan partierna går åsikterna isär om kommunernas rätt att tvångsinlösa privatägd mark borde begränsas eller inte.
Orpo säger att Samlingspartiet hör till de partier som anser att kommuninvånarens grundlagsstadgade rätt till tryggad egendom ska sättas i första rum. Tvångsinlösning ska vara ett allra sista knep man tar till, men även då måste markägaren ersättas med en summa som motsvarar priset på marknaden.
— Det finns skäl att se över lagstiftningen i frågan om kommuners rätt att tvångsinlösa mark, säger Orpo.
Frågor till partiledarna
Inför intervjuserien med partiledarna har SPT kontaktat fem olika aktörer i samhället som fått ställa en fråga till partiledarna.
Syftet har varit att inkludera allmänheten på ett bredare plan och öka kommunikationen mellan beslutsfattare och medborgare.
De fem aktörerna är Kommunförbundet, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Folktinget, Psykosociala Förbundet och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.
Kommunförbundet: Hur tar ni hand om tillräcklig finansiering för kommunal vitalitet, konkurrenskraft, återstående undervisning och välfärdstjänster efter social- och hälsovårdsreformen?
Finlands Svenska Skolungdomsförbund: Många unga uppger att de mår sämre nu än de gjorde innan coronapandemin, och redan då var statistiken dyster. På vilket sätt kan man konkret inom kommunerna se till att ungas välbefinnande tas i beaktande och inte blir marginaliserade till följd av pandemin?
Folktinget: Enligt vårdreformen kommer elevvården att överföras från kommunerna till de stora välfärdsområdena. Inom skolvärlden är man orolig över att dessa viktiga tjänster försvagas och flyttas bort från skolgemenskapen. Resurserna är otillräckliga redan i dag och det finns en oro för att de blir ännu svagare i framtiden. Om vårdreformen går igenom, hur kan man då trygga samarbetet mellan kommun och välfärdsområde vad gäller barns och ungas välbefinnande?
Psykosociala Förbundet: Hur vill ni som parti beakta och stödja de som annars har utmaningar i livet och som nu upplever att coronaepidemin försämrat läget ytterligare?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund: Grundlagens paragraf 15 tryggar vars och ens egendom, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det har det blivit allt vanligare att kommuner tvångsinlöser mark i förtjänstsyfte eller begränsar användningen av mark via planläggning. Hur kommer ditt partis kommunala förtroendevalda att agera i en situation där markägarnas grundlagsstadgade egendomsskydd ställs mot planläggarnas syn på behovet av exempelvis markförvärv eller skyddsområden?
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.