Nu kom jätteslide med på svarta listan
Svår att rå på. Slide nämns som en art att bekämpa. Här var fr.v. Matti Koivusilta, Gösta Holmberg och Panu Kunttu i gång med bekämpningen redan sommaren 2013, i Dalsbruk.
Mördarsnigeln eller spanska skogssnigeln är nu första gången med på Jord- och skogsbruksministeriets lista över invasiva arter. Eller rättare sagt förslaget till ny lista. Förslaget sändes ut på remiss förra veckan. Tanken är att en ny förordning ska träda i kraft senare i vår.
Snigeln ställer till med stor skada på odlingar. Därför behövs effektivare åtgärder för att snigeln inte ska sprida sig i synnerhet med marksubstanser, plantor och övriga handelsträdgårdsprodukter.
Vidare finns leopardgroda och långbensgroda med. Att flytta över groddjur från ett land till ett annat ökar risken för allvarliga sjukdomar hos de ursprungliga grodarterna.
Också nordamerikansk jordekorre nämns. Om de kommer ut i naturen kan de riskera naturens biologiska mångfald till exempel genom att äta upp landhäckande fåglar eller att försöka tränga undan de ursprungliga arterna.
De skadliga växtarterna som finns med är sandlupin, hampstånds, hybridslide, parkslide, jätteslide, vattenpest, blomsterlupin, vresros och apelsinbalsam.
Sandlupin, hampstånds, hybridslide och apelsinbalsam har ingen stor spridning i Finland och därför är det både enklare och billigare att bekämpa dem nu. Parkslide, jätteslide, vattenpest, blomsterlupin och vresros har däremot redan stor utbredning i Finland
Vissa av de djurarter som nämns hålls för närvarande som sällskaps- och hobbydjur. Djur som man haft som sällskapsdjur innan förteckningen har trätt i kraft får hållas tills de dör en naturlig död. Ägarna ska se till att djuren inte förökar sig eller kommer ut i miljön.
Den nu gällande listan trädde i kraft vid ingången av år 2016. Efter uppdateringen innehåller förteckningen åtminstone 16 arter, åtta artgrupper och en hybrid. Hos oss gäller alltså den nationella listan plus – just nu – 49 arter som EU har svartlistat, bland dem jättebalsamin och mårdhund.
Ministeriets lagstiftningsråd Pekka Kemppainen säger att sista dagen att komma med åsikter om förslaget till ny nationell lista är den 23 april.
– Vi väntar oss kommentarer bland annat om det att hybrider av hund och varg (ända till fjärde släktledet) finns med i förslaget. Det finns ett visst intresse för sådana här hundar, säger han.
Varför nämns den nordamerikanska jordekorren, hålls den som sällskapsdjur i Finland?
– I en del länder hålls den som sällskapsdjur och då finns risken att den kommer hit också.
Det som inte finns med i ert förslag är skarven?
– Nej, den anses inte som en främmande art så den kan inte tas med på den här listan.
Om en handelsträdgård upptäcker mördarsniglar på sitt område, hur ska den företagaren agera?
– Utrota och bekämpa sniglar så väl som möjligt. Det är i företagarens eget intresse och det är också hans skyldighet.
Har kommunen några skyldigheter beträffande övervakning av hur mördarsnigeln sprids?
– Nej inga speciella, nya skyldigheter.
Eftersom lupinen finns med i ert förslag, betyder det att inga lupinfrön eller -plantor får säljas?
– Precis så är det. Och de som har lupiner på sitt område är skyldiga att se till att de inte sprider sig. Väghållare, som har lupiner på sina vägkanter, förväntas åtgärda dem. Kommunerna får väldigt gärna organisera talkon för att bekämpa till exempel lupiner.
– Sådant här är arbetsintensivt så allmänhetens hjälp behövs. Dessutom är det viktigt att alla lär sig känna igen de främmande arterna, att informationen går fram, säger Kemppainen.
Livskraftig – i övermått. Lupinen ska nu bekämpas.
Mördarsnigeln kallas så för att den äter till och med artfränder.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.