Ny bok om Mathildedals fascinerande historia
En ny bybok som omspänner bruksbyn Mathildedals 170-åriga historia publicerades i onsdags.
Författarna bakom den 350 sidor långa ”Ruukkikylästä lomakyläksi” (på svenska Från bruksby till semesterby red. övers.) är Ralf Arén, Matti Haapanen, Marita Mustonen och Jaakko Suominen. Materialinsamlingen startade redan år 2012 och de senaste fyra åren har gått till att skriva artiklarna och sätta ihop helheten.
Byn fick namn efter fru
Mathildedal föddes år 1852 då man fattade beslut om att starta ett puddelverk (för järnsmältning) och ett valsverk här. Byn hette då Hummeldal, men bruksägaren Victor Bremer döpte om den efter sin fru Matilda.
– Släkten Bremer från Tyköområdet hade ett bruk där, men behövde flera arbetare och kapacitet för mera tillverkning. Mathildedal hjälpte Tykö och de två bruken levde i symbios, berättar Matti Haapanen om starten.
På 1860-talet, efter ryssarnas förlust i Krimkriget, gick Bremer i konkurs då Ryssland inte kunde betala för allt det krigsmaterial man köpt från bruket.
Blomstringstid under stark kvartett
Flera ägare har bruket haft sedan dess. En blomstringstid upplevdes här under andra halvan av 1800-talet, då den starka kvartetten Nikander, Kochtomow, Pletschikoff och Sidorow kom in med kunskap om att investera och dessutom hade kontakter med Ryssland.
– Då levde Mathildedal inte längre i symbios med Tykö, utan började tillverka lantbruksmaskiner och -verktyg. Bruket blev mer finsktalande då man behövde arbetare från hela landet. Vid den tiden jobbade 230 personer här, berättar Haapanen.
Samtidigt fortsatte puddel- och valsningsverksamheten. Vid den tiden användes kol som importerades sjövägen från England.
Också om det vardagliga livet
Vid sidan av fabriken var till exempel religionen och arbetarrörelsen viktig och de var viktigt för de hårt arbetande i fabriken att ha en meningsfull fritid. Den nya boken berättar också om det dagliga livet på orten fram till i dag, där man använt dagboksanteckningar som värdefull källa.
Boken finns bara på finska, men tankar finns om att publicera en del av artiklarna elektroniskt även på svenska.
Matti Haapanen berättar att svenskan nämligen varit viktig för Mathildedal genom åren. Förutom svenskspråkiga invånare har järnbruket haft viktiga handelskontakter till Sverige, bland annat kom järnmalm och stångjärn för produktionen därifrån. Bruket har också haft en svensk ägare (1860-talet).
Matti Haapanen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.