Ny expertgrupp ska undersöka postcovid – det här vet forskarna om tillståndet
Cirka var tionde som insjuknar i covid-19 får långvariga symtom som varar i mer än 12 veckor.
Tillståndet kallas postcovid och kommer att belasta sjukvården i framtiden, sade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) på Social- och hälsovårdsministeriets presskonferens på onsdagen.
— Det livsviktigt att få mer forskning om postcovid, sade Kiuru.
Ministeriet har tillsatt en expertgrupp som ska analysera den forskning som finns om covidrelaterade långtidssymtom och ge utlåtanden som kan fungera som stöd för beslutsfattarna. Enligt Risto O. Roine som leder gruppen spiller man ingen tid.
— Expertgruppen har ännu inte samlats men vi strävar efter att komma med en delrapport innan årsskiftet. Vi ska skynda i den mån det är möjligt, säger Roine som är professor i neurologi.
Det här vet vi nu
Det sägs ofta att man ännu inte vet mycket om postcovid, men enligt Risto O. Roine stämmer påståendet inte riktigt. Det finns gott om forskning om tillståndet och flera projekt är på gång i Finland.
— Forskning finns men vi behöver ännu mer, säger Roine.
En coronainfektion klassas som utdragen när den pågått i mer än 12 veckor. Ingen specifik virusvariant orsakar fler långtidssymtom än en annan, säger Ilkka Julkunen, professor i virologi vid Åbo Universitet, som också är med i expertgruppen.
Däremot kan sjukdomens svårighetsgrad vara avgörande.
— Ett svårare sjukdomsförlopp som kräver vård på sjukhus leder oftare till postcovid än en lindrigare sjukdom, säger Julkunen.
Seppo Parkkila, professor i anatomi vid Tammerfors universitet säger att postcovid konstaterats bland personer i alla åldrar, men mer sällan hos barn. Personens kön kan också öka risken att bli sjuk.
— Kvinnor insjuknar oftare än män, säger han.
Övervikt, kroniska lungsjukdomar och diabetes ökar också risken att drabbas. Postcovid kan dessutom öka risken att insjukna i olika neurologiska sjukdomar.
Många genetiska faktorers samverkan kan påverka sjukdomsförloppet och göra en person mer mottaglig för postcovid. Om orsaken är till exempel ett nedsatt immunförsvar eller att virushalter stannar i kroppen vet man ännu inte.
— Det är ännu oklart vilka mekanismer som driver sjukdomen, säger Roine.
Trötthet vanligast
Symtomen är varierande och ofta diffusa – en av orsakerna till att de ibland blandas ihop med andra tillstånd som depression. Enligt en metaanalys i den vetenskapliga publikationen Nature i USA har man identifierat 50 olika långtidssymtom. Vilket som helst organ kan drabbas.
Trötthet är det vanligaste symtomet. Andra vanliga symtom är bland annat andnöd, huvudvärk och svårigheter att koncentrera sig.
Det finns inget specifikt botemedel – behandlingen består av en kombination av såväl fysisk som psykisk vård. Det säger Helena Liira som leder en klinik för personer med postcovid i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Hon säger att situationen inte alls är hopplös.
— Det viktigaste är att erbjuda kunskap och hopp: Det finns många positiva signaler inom forskningen och den insjuknade kan själv göra mycket för att underlätta sin situation, säger Liira.
Enligt Roine är mellansvåra och lindriga symtom vanligast – det är ovanligt att man mister sin förmåga att arbeta på grund av postcovid. Det är ändå sannolikt att den som insjuknar inte är lika produktiv som förr.
— I USA och Storbritannien har hälsomyndigheterna angivit postcovid som ett av de största hoten mot hälsan hos den befolkning som är i arbetsför ålder, säger Roine.
Kan bli dyrt
Det är meningen att man ska kunna öppna upp samhället när vaccintäckningen blir tillräcklig, men om coronafallen är många kan det leda till problem, enligt Krista Kiuru.
— Situationen är ännu inte över. Många finländare är fortfarande utan vaccin och vi är ännu i ett sårbart läge.
De samhälleliga kostnaderna kan enligt Roine uppgå till en miljard euro per år om man jämför med kostnadsberäkningar som gjorts i USA. Kostnaderna är i så fall på samma nivå som för vården av svåra hjärnskador.
— Knappast blir kostnaderna så höga, men vi talar ändå inte om någon betydelselös summa, säger Roine.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.