Ny skolpsykolog rekryteras nu till Cygnaeus – men det finns flera orsaker till varför ingen har stannat kvar på jobbet sedan år 2016
Cygnaeus skola i Åbo har sedan 2016 haft sex olika skolpsykologer — inklusive långa perioder helt utan psykolog.
Strax efter jul blev det klart att skolan återigen står utan psykolog efter årsskiftet.
Också Braheskolan som administrativt är en del av Cygnaeus lider av situationen. Totalt drabbas över 500 elever då skolpsykolog saknas för Cygnaeus och Braheskolan.
Detta bekymrar både föräldrar, lärare och elevvårdspersonal som i en insändare i ÅU 24.12 kräver snabba åtgärder för att råda bot på problemet.
Har skolan bara haft otur eller vad beror de frekventa bytena av skolpsykolog på?
Nilla Frankenhaeuser-Henry är skolpsykolog för bland annat Sirkkala skola i Åbo och tror att det finns flera orsaker.
– Arbetet som skolpsykolog är tungt, framförallt för en oerfaren psykolog, säger Henry, som själv jobbat som skolpsykolog i Åbo sedan år 2015.
Hon hänvisar till att man oftast jobbar ensam, utan någon kollega att bolla tankar och idéer med. Det här gäller framför allt i de mindre, finlandssvenska kretsarna.
– Arbetet utgör en miljö där du aldrig kan vara helt perfekt. Det här kan innebära en stor utmaning för den stereotypa skolpsykologen, som ofta är en högpresterande, ung kvinna, säger Henry.
Men hon betonar samtidigt arbetets många goda sidor.
– Jobbet är väldigt tacksamt ur den synvinkeln att man snabbt ser konkreta framsteg hos ett barn eller i en klass. Det är otroligt berikande att se samarbetsanda och ömsesidig respekt också mellan personer med olika synpunkter på saker.
Nyutexaminerad och oerfaren
Men för en oerfaren, nyutexaminerad psykolog, som enligt Åbo stads ledande skolpsykolog, Petri Tiitta, är den som oftast söker jobbet, kan det vara svårt att navigera bland de svåra situationerna som arbetet oundvikligen medför.
Det här kan vara en delorsak till att anställningsförhållandena ofta blir kortvariga. Dessutom kan det bero på att de unga skolpsykologerna ofta är i karriärens inledande faser, och har helt andra planer för sin karriär och sitt liv.
Exakt varför det oftast är unga, nyutexaminerade psykologer som söker arbetet som skolpsykolog är enligt Tiitta svårt att svara på.
Han förutspår att det kan vara på grund av att de känner sig hemma i arbetsatmosfären, eller att lönen är för dålig för att mer erfarna psykologer skulle finna tjänsten attraktiv.
Oavsett vem det är som söker posten är det ändå viktigt att den fylls och att barnen garanteras tillgång till skolpsykolog.
Skolpsykologens vardag består nämligen av långt mer än bara utredningar. Enligt Nilla Henry är det mera fokus på olika stödåtgärder för att underlätta barnets vardag.
– Fastän köerna för olika slags utredningar kan bli månader långa, klarar vi åtminstone på min arbetsplats alltid av att uppfylla den lagstadgade rätten till stödsamtal för ett barn inom sju dagar från att behovet uppstår, säger Henry.
780 barn per skolpsykolog
I dag är de finlandssvenska skolpsykologtjänsterna i Åbo uppdelade mellan Sirkkala och Cygnaeus.
Det är en skolpsykolog som ansvarar för Sirkkala och Sirkkalabackens skola, deras förskolor samt S:t Olofsskolan, och en annan som ansvarar för Cygnaeus skola, Braheskolan och deras förskolor.
På så sätt överskrider inte en skolpsykologs ansvarsområde det rekommenderade antalet på 780 barn per psykolog.
Men för Cygnaeus skola, som från och med årsskiftet blir utan skolpsykolog, kan det nu bli svårt att möta elevernas behov. Enligt Tiitta har det diskuterats mycket kring hur rätten till hjälp garanteras i övergångsperioden, men ännu har man inte kommit fram till någon tillfredsställande lösning.
– Stödåtgärder kommer fortfarande att erbjudas, men i samarbete med kuratorn istället för psykologen. För dem som behöver eller är mitt i utredningar har vi ännu inte kommit fram till någon lösning, berättar han.
Men en psykolog behövs, både för utredningar och för stödåtgärder. Trots att åtgärderna ofta verkställs genom en konsultation med lärare och ett nära samarbete med föräldrar, har psykologen en vital roll i processen. En kurator kan inte ta på sig alla av skolpsykologens uppgifter.
Ovanligt bekymrande situation
Rekryteringsprocessen för en ny skolpsykolog till Cygnaeus är redan igång, men hur snabbt posten kan besättas beror enligt Tiitta på antalet ansökningar.
– Det råder landsomfattande brist på skolpsykologer, som är ännu större då det kommer till tvåspråkiga psykologer, berättar Tiitta.
Han beskriver ändå Cygnaeus frekventa psykologbyten som ovanligt bekymrande, och poängterar att det borde utredas noggrannare.
Tills vidare är förhoppningen ändå att en lämplig psykolog hittas så fort som möjligt, och att anställningsförhållandet den här gången blir långvarigt.
– Men vi har tyvärr inga möjligheter att påverka anställningsförhållandets längd, utan hoppas bara på att vi den här gången hittar rätt, säger Tiitta.
I bästa fall kan anställningsintervjuer inledas redan i slutet av januari. Då rätt person för jobbet hittas, kan den nya skolpsykologen enligt Tiitta inleda sitt arbete så gott som omedelbart.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.