Nya skärgårdsdelegationen har mycket att ta itu med — som frågan om vilka kommuner som är skärgårdskommuner
Nya skärgårdsdelegationen. Uppe fr v Raimo Kurki, Vilhelm Junnila, Ilkka Kanerva, följande rad Sari Multala, Jussi Wihonen, Sirpa Koskinen, följande rad Nina Söderlund, Ari Torniainen, Helena Särkijärvi och längst fram Sandra Bergqvist och Jere Riikonen.
– Det är fint att höra att vi alla känner starkt för skärgårdsfrågor, även om vi representerar olika delar av landet och olika partier kan vi enas kring att föra fram skärgårdens sak. Det ska vi göra.
Så summerade Sandra Bergqvist, SFP, när hon som ordförande allra sist var i egenskap att presentera sig för den grupp av människor hon mötte i ett mötesrum i Lilla parlamentet i riksdagen på onsdagen.
Gruppen bestod av skärgårdsdelegationens tio delegationsmedlemmar plus delegationens tjänsteman, generalsekreterare Elina Auri.
Auri tillträdde i november i fjol och jobbar ivrigt för att skapa en synligare profil för delegationen, både i sak och visuellt.
Hon hann närvara vid några möten med föregående delegation, men med en ny riksdag fick vi också en ny, parlamentariskt vald skärgårdsdelegation.
Posten och Skatteförvaltningen hördes i våras
Mötet på onsdagen var delegationens första och några stora beslut förväntades inte, men det finns många frågor som pockar på uppmärksamhet.
– På ett av förra delegationens sista möten hade vi kallat in representanter för Posten angående utdelningen av post i skärgården, och även en representant för Skatteförvaltningen lyssnade med röda öron på oss när vi diskuterade fastighetsbeskattningen av obebyggda skärgårdstomter, berättar Nina Söderlund.
– Båda är frågor som vi ska ha fortsatt koll på, säger Bergqvist. Vad gäller Posten väntar vi på Traficoms utlåtande men med Skatteförvaltningen är det knepigare. Vi måste komma vidare för vi kan inte ha ett system som grundar sig på att folk ska göra besvär och korrigeringar.
Två Nagubor och en Pargasbo ingår, och ytterligare tre från Egentliga Finland
Söderlund och Bergqvist är båda Nagubor och Grönas representant Helena Särkijärvi från Pargas ökar den åboländska närvaron i den nya delegationen.
Söderlund som är Vänsterförbundets representant är en av endast två medlemmar som har erfarenhet av den tidigare skärgårdsdelegationens arbete.
Även kristdemokraten Jere Riikonen från Borgå, marininriktad forskare vid Miljöcentralen, har suttit i föregående delegation.
Nya medlemmar är också riksdagsledamöterna Ilkka Kanerva, Saml och Åbo, Vilhelm Junnila, Sannf och Nådendal, liksom Gustavspolitkern Sirpa Koskinen, SDP.
Det här betyder alltså att hela sex av elva medlemmar är från Egentliga Finland.
Sandra Bergqvist är ny ordförande för skärgårdsdelegationen och Elina Auri (sittande i bakgrunden) är relativt ny som generalsekreterare. Foto: Anja Kuusisto
Sex av elva medlemmar sitter i riksdagen
En viss tyngd får delegationen också av det faktum att sex av elva medlemmar är riksdagsledamöter. Utöver Bergqvist, Kanerva och Junnila sitter Vandabon Sari Multala, Saml, och Ari Torniainen, tredje omgångens riksdagsman för C och Jussi Wihonen, Sannf i delegationen.
Både Torniainen och Wihonen presenterar sig som invånare vid Saimens stränder.
Den senare säger att han speciellt vill arbeta för att slopa tidtabeller på färjor. Torniainen vill bland annat jobba för bättre möjligheter för folk att mantalsskriva sig på stugorten.
Attraktivt vara skärgårdskommun och få skärgårdstillägg
En punkt på den första föredragningslistan är ”Statsrådets förordning om skärgårdskommuner och de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas”.
Innan året är slut bör det finnas en ny förordning om vilka kommuner som är skärgårdskommuner och berättigade till skärgårdstillägg, och vilka inte.
Förslag har arbetats fram vid landskapsförbunden och bland annat Nådendal har föreslagits bli en skärgårdskommun, när staden i nuläget ingår i kategorin kommun med skärgårdsdelar.
En av skärgårdsdelegationen utsedd arbetsgrupp fortsätter jobba med förordningstexten redan nästa vecka.
– Tidtabellen är onekligen stram, säger Bergqvist. Det är förstås fint att det finns många kommuner i landet som vill vara skärgårdskommuner men vi måste också se vart våra medel räcker och vilka kriterier som ska uppfyllas för att ingå, och få skärgårdstillägg.
– I riksdagen tycker jag överlag att det verkar finnas intresse för skärgården och skärgårdsfrågor, men alla förstår inte på riktigt vad skärgården är och hur dess vardag fungerar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.