Robin Sjöstrand 01.09.2022 05:00

I tisdags lyfte ÅU fram ett ärende som tas upp i bygg- och tillståndsnämnden i Åbo på torsdagen, där ett markstabiliseringsarbete på Biskopsgatan 6 har avbrutits efter att endast fyra femtedelar av jobbet har gjorts.

Förstärkningen har gjorts med så kallad geopolymer, eller polymerbetong, där en massa sprutas in i antingen existerande eller borrade håligheter i marken under huset. Massan expanderar sedan och stelnar, och enligt entreprenören stabiliserar detta marken.

Orsaken till avbrottet i arbetet grundar sig i olika syn på om bygglov krävs för ingreppet eller inte. Byggnaden på tomten är byggd 1864 och är skyddad, vilket gör att alla ingrepp på den kräver bygglov, något som också stadens byggnadsinspektion ansåg när man avbröt arbetet.

Entreprenören av annan åsikt

Entreprenören hävdar däremot att inget ingrepp görs på själva byggnaden, utan att det bara är marken under byggnaden som påverkas.

Dessutom har bostadsbolaget Biskopsgatan 6, genom disponenten Peter Sjösten, lämnat ett utlåtande till nämnden där man påtalar att det finns risk för nya problem om arbetet lämnas ofärdigt. Detta eftersom husets grund och rökgångar då sjunker i olika takt.

– Vi ser det som en risk att lämna arbetet oavslutat, och det har vi också påpekat i vårt utlåtande till nämnden, säger Sjösten.

Han säger att trots att byggnaden är skyddad, så har husbolaget tillsammans med entreprenören ansett att ingreppet inte görs på byggnaden, utan i marken under huset.

”Marken är en del av huset”

Enligt Andreas Salonen, chef för granskningssidan vid Åbo stads byggnadsinspektion och den som tagit beslutet att stoppa arbetet, är det inte så enkelt.

– Marken under huset räknas till husets grundkonstruktioner, eftersom det är marken som ger bärigheten. Om man ändrar markegenskaperna under, med att injicera geopolymermassa, så ser jag det som att det är ett ingrepp som kan ha inverkan på säkerheten. Enligt Markanvändnings- och bygglagen kräver detta därför bygglov.

I och med att byggnaden är skyddad, och därmed bedömd att vara av kulturhistoriskt värde för staden, är ärendet extra känsligt.

Däremot säger Salonen att det stämmer att det finns risk för att huset sätter sig i olika takt om jobbet förblir oavslutat.

– Men entreprenören skulle enligt planen inte stabilisera hela byggnaden, utan bara en del. Och det är en femtedel av den delen som är ogjort – men ja, i längden kan det leda till till exempel att något hörn sätter sig mer än de andra.

Även om jobbet är gjort utan lov, vore det inte bättre att ha låtit företaget göra klart jobbet helt först, och sedan avgöra frågan – med tanke på att byggnaden är skyddad?

– Du har en bra poäng där. Därför är det viktigt att frågan avgörs snabbt i nämnden, så att det blir tydligt hur husbolaget kan gå vidare, säger Salonen.

Robin Sjöstrand/Mapcreator

Ett annat problem med den teknik som entreprenören använder är att den inte är godkänd i den eurostandard som används vid dimensionering av börande konstruktioner i Finland.

– Eurokoderna nämner inte metoden över huvudtaget. Så man planerar enligt eurokoderna, kan man säkerställa sig om att de tekniska kraven uppfylls. I det aktuella fallet måste man kunna bevisa att de tekniska kraven uppfylls, och det är inte så lätt.

Det är inte första gången entreprenören och staden har kommit ihop sig. Samma metod var tänkt att stabilisera ortodoxa kyrkan under salutorgsbygget, men av de ovan nämnda orsakerna satte staden stopp för det.

– I och med att jag inte har sett någon metodbeskrivning av Biskopsgatan så kan jag inte säga om det är samma som skulle användas vid ortodoxa kyrkan. Men det borde ju åtminstone ha berättat för entreprenören att staden inte godkänner metoden – och speciellt inte på skyddade objekt, säger Salonen.

Jean Lindén

Nämnden får avgöra fortsättningen

Hur saken nu går vidare vet Salonen inte.

– Det är svårt att säga. De tekniska lösningarna granskas under lovprocessen, då lovet har lämnats in. Det lär inte bli något krav på att gräva upp eller riva det jobb som har gjort, det är praktiskt svårt. Nämnden får ta ställning till nästa steg.

För husbolagets del är disponent Peter Sjösten på samma linje.

– Vi har lämnat in vårt gemensamma genmäle med entreprenören till nämnden, och det är vad vi har att säga om saken.

Robin Sjöstrand
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln