Också stora jättar kan lära sig tänka som Airbnb och Onnibus
Thomas Westerholm.
Vi har lärt oss se de små entreprenörerna och uppstartarna som innovatörer och nytänkare.
Men också de stora jättarna har insett att de inte vill bli förbisprungna.
Ny teknologi och enkla lösningar vinner terräng.
Då måste också de etablerade hänga med – för att inte krascha likt många anrika storföretag som inte hoppat på det nya tänken inom affärsvärlden.
Ett exempel är Onnibus.
Företagets idé fick VR och de traditionella bussbolagen att rynka på näsan. Till en början. Därefter var de tvungna att anpassa sig. Konsumenterna röstade med fötterna.
Thomas Westerholm leder ett nystartat forskningslaboratorium som både ska ge konkret stöd och tänka fritt och nytt.
På bara några veckor hoppade storbolag som OP-gruppen, Valmet automotive och Rolls Royce på tåget och ingår nu i labbet. Som bas står Turun Kauppakorkeakoulu.
Synsättet heter disruption, från det engelska ordet. Vi rör oss kring uppbrott, omvända tankesätt, innovationer – hur någonting skakas om i grundvalarna för att något nytt ska födas.
Dispruptionslabbet handlar om en form av grundforskning – ingen vet vad som föds, vilka de nya resultaten blir.
Internet och ny teknologi har varit grogrunden till nya globala jättar. Logiföretaget Airbnb har idag en omsättning på över 31 miljarder US dollars – utgående från en i grunden mycket enkel affärsidé och genialt utnyttjande av internet.
Fler företag är sugna på den karamellen: Hur hittar man dessa idéer? Hur vet man vad som blir nästa hit, ”det nya normala”?
Här kommer Westerholm och hans nätverk av forskare, företagsledare och finansiärer in i bilden.
– Vi lovar inga succéer över en natt. Vi säger till företagen: Ni ska ge av er tid och era hjärnor. Vi ska låta dem möta forskare och studenter. Det ska ske nya krockar som ska ge oväntade lösningar, säger Westerholm.
Ängsligheten hos många företag – att nå resultat inför nästa kvartalsrappport – är ett hinder för nytänket. Westerholm säger att det handlar om att våga testa sig fram och misslyckas.
– Ingenjörsfinland måste byggas om. Att sitta och arbeta med sin idé intill perfektion i flera år och sedan lansera – det är dödsdömt idag. Idéerna ska ut och testas. Sen gör man om och förbättrar.
Det kan vara en hård nöt att knäcka i ett land där vi lärt oss att skjuta ner halvfärdiga lösningar.
– Många system är överteknologiserade. Det finns för många funktioner och finesser. Vinnare kan vara den som kommer med en enkel lösning, trots lite sämre prestanda.
Disruptionen och de nya affärsmodellerna ska också skaka om högskolorna.
Turun Kauppakorkeakoulu utexaminerar idag 50-60 redovisare per år. Artificiell intelligens och robotteknik gör att maskiner kan sköta allt mer avancerade funktioner: till vad behövs redovisare i framtiden?
– Förändringen sker snabbt. En stor del av denna teknologi finns redan. Det handlar bara om att ta i bruk den och använda människans kapacitet för mer kreativa uppgifter än till exempel mekanisk redovisning, säger Westerholm.
I hans företagarlabb kommer ledarskapsfrågor att spela en stor roll. Nya affärsmodeller kräver nya former av ledarskap: Att våga ge ifrån sig kontrollen till exempel. Men också att kunna leda anställda som lever i en form av ständig osäkerhet kring åt vilket håll företaget och de egna arbetsuppgifterna utvecklas.
Frågor kring AI (artificiell intelligens) och robotisering manar också fram frågor kring etik och filosofi. Var går gränsen mellan beslut fattade av en maskin och en människa?
Thomas Westerholm utbildade sig till diplomingenjör men efter några år med ingenjörsjobb tröttnade han. Han ville tänka friare och har därefter alltid hittat sig själv i arbetsuppgifter där han får agera utvecklare.
– Det kanske låter pretentiöst men jag vill att det jag gör ska ha betydelse, gärna på lång sikt.
Hans drömmar kring hur disruption kunde fungera i sin allra mest förädlade form handlar om hållbarhet. Att sammanföra teknologer och biologer med affärsledare och tillsammans hitta modeller där businessmännen ser att den teknik och de modeller de använder för att göra pengar kan och måste vara ekologiskt hållbara.
– Vi är alla helt beroende av vettiga lösningar för att producera mat, energi och en ren mijö.
Thomas Westerholm
- Ålder: snart 50
- Familj: fru som är läkare och företagare, tre barn
- Född och uppvuxen i Hangö
- Bor i Åbo sedan 2004
- Utbildad diplomingenjör vid dåtida KTF vid Åbo Akademi
- Karriär: DI-jobb på Leiras (Bayer), på ingenjörsbyrå, forskare på PBI, startup-företagare inom arbetshälsovårdteknologi. Företaget köptes upp av Terveystalo. Anställning på Terveystalo i koncernledningen, anställning på Lindström group med ansvar för affärsverksamheten i Sydvästra Finland. Nu forskarlabbet på Kauppakorkeakoulu.
- På fritiden: fotografering, gubbmotion, matlagning
- Motto: Stay curious! (på svenska ungefär: Behåll din nyfikenhet!)
Laboratory of Business disruption research
- Knutet till Turun Kauppakorkeakoulu vid Åbo Universitet
- Inledde verksamheten officiellt i januari 2018
- Involverade företag: Aller media, Valmet automotive, Bayer, Op-gruppen, Pwc, IBM, Rolls Royce
- Forskar, utvecklar, testar, gör pilotprojekt
- Begreppet disruption syftar på omvälvning, omvända tänkesätt ur vilket det föds nya sätt att verka
- Seminarieserie ordnas 28.2-2.5
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.