Oklara riktlinjer om privata daghem i Åbo oroar – vill staden höja eller sänka deras andel av dagvården?
Arkiv/ÅUOffentligt eller privat dagvård? Och hur ska balansen mellan de två se ut? Det måste Åbo stad svara på – tydligt. ÅU-foto
De offentliga daghemmen i Åbo innehåller en sparpotential på 4 miljoner euro.
Det framgår i den kostnadsjämförelse som staden gjort med Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors och Uleåborg.
Sparpotentialen förutsätter att Åbo kommer ner till städernas kostnadsgenomsnitt för dagvården.
Frågan om hur staden ska komma ner i kostnaderna lyfter återigen en fråga som oroar de privata dagvårdsaktörerna i staden.
Det handlar om användningsgraden av stadens egna daghem och hur staden beviljar servicesedlar till familjer som vill köpa platser på privata daghem.
Fördelning ska bedömas på nytt
Ärendet var uppe i stadsstyrelsen på måndagen för en vecka sedan men bordlades.
I föredragningen heter det bland annat att man ska följa med användningsgraden i stadens daghem och att målet är en hundraprocentig användningsgrad – och att kundnärheten och barnfamiljernas goda service prioriteras.
Vidare heter det att den procentuella fördelningen mellan offentliga och privata daghem ska bedömas på nytt. Enligt tidigare överenskommelser ska de privata daghemmen ha 30 procent av dagisbarnen.
Hannu Rantanen på dagvårdsföretaget Mukulax, som har sex daghem i Åbo, lobbar febrilt för att få klarhet i vad formuleringarna innebär innan stadsstyrelsen möts igen nästa måndag.
Formuleringarna är helt enkelt för oklara för företagare som jobbar långsiktigt med kundrelationer som varar i fem, sex år, säger Rantanen.
Det privata – en säkerhetsventil
Han och andra privata dagvårdsaktörer är oroade för att det faller på stadens tjänstemän att fylla de offentliga daghemmen innan man börjar behandla och bevilja familjer servicesedlar.
– Det kan inte vara så, att servicesedlar inte längre är valfria utan att man tar beslut om linjeändringar.
Rantanen har tidigare försökt få stadsstyrelsen att behandla frågan om vilken stadens linje är men då ansåg ordförande Lauri Kattelus (Saml) att det inte var stadsstyrelsens uppgift att förtydliga riktlinjer.
Rantanen ondgör sig över att staden använder privata daghem som en sorts säkerhetsventil.
– Först uppmuntrar man dem att etablera sig men när det går dåligt får de privata daghemmen ta smällen. Låt i stället marknaden fungera och familjerna välja själva.
Lokala företag drabbas
Osäkerheten drabbar främst lokala dagvårdsaktörer menar Rantanen. Han exemplifierar med den lokala aktören Muksulanmäki, vars tre daghem i Åbo köptes av dagvårdsjätten Pilke som har över 100 daghem runt om i Finland.
Han menar också att familjer försätts i en ojämlik position eftersom behovet av privata daghem är olika i olika stadsdelar beroende på hur fyllda de offentliga daghemmen är.
Gröna vill inte rucka på 70–30
Jukka Vornanen (Gröna) instämmer i att läget är oklart. Det är också ett av skälen till att han föreslog en bordläggning av ärendet.
I motsats till Rantanen tror Vornanen dock att det finns en vilja från stadens håll att tillfälligt höja de privata daghemmens andel av dagvården. Det här eftersom stadens egna daghemsbyggen inte är klara.
En sådan höjning skulle vara i konflikt med skrivelsen om att Åbos egna daghem ska ha en hundraprocentig användningsgrad, säger Vornanen
De gröna vill inte röra fördelningen 70–30, men inte heller sätta privata daghem i en situation där de inte vet hur den långsiktiga situationen ser ut.
Därför måste stadsstyrelsen fatta beslut om tydliga skrivelser, säger Vornanen.
Hans partikollega Mikaela Sundqvist påminner om att på svenskt håll är problemet det motsatta. Där har staden svårt att erbjuda offentlig dagvård enligt vad man kommit överens om.
LÄS OCKSÅ: Privata daghem upprörda på Åbo stad
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.