Olycksutredning: Skidåkarna som omkom i Tamokdalen trotsade varningar
Norska myndigheter har genomfört en teknisk utredning av lavinolyckan som krävde tre finländares liv i januari. Enligt utredningen rådde lavinfara.
Enligt NGI rådde det betydlig lavinfara i Tamokdalen sedan julen. Den sista veckan i december och första dagarna i januari kom totalt 30–50 centimeter nysnö som lade sig på skaren. Temperaturen låg kring noll grader i dalen (230 meter över havet) men uppe på Blåbærsfjellet (1 440 meter) var det troligtvis minusgrader. Kombinerat med den nordliga vinden utgjorde detta en risk för stora snöskred.
Olycksoffren och en femte man startade upp för Blåbærfjellet på förmiddagen den 2 januari. Gruppen valde en annan rutt än den som rekommenderas.På vägen upp valde den femte mannen att avbryta medan de övriga fyra fortsatte mot toppen.
Enligt utredningen rörde sig gruppen relativt samlat då lavinen utlöstes. NGI antar att lavinen utlöstes av gruppens vikt på snötäcket. Brytkanten var 0,7–1 meter och den fortplantade sig i sidled till en total bredd på kring 200 meter. Utredningen är inte helt säker på var exakt i snötäcket brytningen skedde.
Enligt offrens gps-utrustning och datorsimuleringar nådde lavinen en hastighet på 20–25 meter per sekund. Offren sveptes med av snömassorna i 400 meter och begravdes helt och hållet. Troligtvis omkom offren kort efter lavinen och innan räddningsarbetet kom igång.
Begravda i snön
Ingen såg lavinen. Den femte mannen började undra var de andra var och gick upp för att se efter. Då upptäckte han lavinen och skidspåren som ledde in i den. Han gjorde en snabb sökning, men skidade sedan ner till dalen där han larmade myndigheterna.
Myndigheterna genomförde en helikoptersökning redan samma kväll utan resultat. De följande dagarna gjordes flera försök att sätta in räddningsmanskap, men väderförhållandena var alltför dåliga. Däremot registrerades signaler från offrens elektroniska S/M-utrustning (sändare/mottagare).
Det dröjde en och en halv vecka innan väderleken förbättrades så mycket att räddningsmanskap kunde ta sig till lavinområdet. Då hade det kommit kring 1 meter nysnö. Räddningsmanskap genomförde sprängningar med Daisybell och dynamit. Lavinutlösningsapparaten Daisybell klarade inte av att utlösa laviner men 20–30 kilos dynamitladdningar gav flera skred.
En saknas fortfarande
En av de saknade hittades med hjälp av S/M-signaler den 16 januari, den första dagen då räddningsmanskapet kunde ta sig till olycksplatsen. Två andra personer hittades på samma sätt dagen därpå. Den fjärde personen har fortfarande inte kunnat lokaliseras.
Vid betydlig lavinfara (grad 3) bör man undvika att färdas i brant terräng utan att det har genomförts en grundlig kontroll av snöstabiliteten, konstaterar utredningen.
En av de omkomna arbetade som lärare vid Dalsbruks skola på Kimitoön.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.