Öppna portar till historiska Klosterbacken stora delar av april – "Området är verkligen fint"


Klosterbacken är ett populärt besöksmål för både Åbobor och turister. Fram till den 18 april är portarna till området öppna. Foto: Klara Fält
För tillfället pågår ett förnyelseprojekt för Klosterbackens hela museiområde vid Vårdbergsparken i Åbo.
– Vi har samlat in respons från såväl besökare som personal, och håller nu med en arbetsgrupp på att gå igenom allt från utställningsinnehåll till eventuellt renoveringsbehov, säger Anniina Lehtokari, projektchef på Åbo museicentral.
Arbetsgruppen har bland annat fått in önskemål om att öppna ett sommarcafé på Klosterbacken.
– Förnyelseprojektet pågår fram till år 2021, men caféet öppnar redan i sommar. Caféet kommer att finnas utomhus på en innergård, så hur det är öppet kommer att bero lite på vädret.
På Klosterbacken ordnas årligen evenemang kring påsk och jul. Under sommaren händer det också en hel del på området, bland annat hantverkardagarna ordnas årligen i augusti. I år öppnar museet för vårsäsongen den 20 april, men portarna till området är undantagsvis redan nu öppna och inträdet är fritt.
– Vi har öppna portar tisdagar till söndagar fram till den 18 april. Tanken är att Åboborna och andra besökare ska kunna besöka och bekanta sig med Klosterbacken som en historisk del av staden och inte endast som ett museum.

De äldsta husen på Klosterbacken är byggda på 1700-talet. Foto: Klara Fält
De flesta verkstäderna är stängda men hökarboden, posten, boktryckeriet och museibutiken har öppet mellan klockan 10 och 18. I butiken och posten kan man plocka med sig broschyren Promenad i Klosterbackens museikvarter ifall man vill bekanta sig med traditionsenligt byggande.
– Vi hoppas att folk hittar hit. Om evenemanget är populärt kunde vi ordna det i framtiden också.

Anniina Lehtokari berättar att förnyelsen av museiområdet ännu är i planeringsskedet. Ett nytt café kommer ändå att öppna redan i sommar. Foto: Klara Fält

Samuel Salminen, Daniela Vikström och Tobias Reuter tycker det är roligt att portarna till Klosterbacken är öppna. Foto: Klara Fält
Tobias Reuter, Samuel Salminen och Daniela Vikström tycker att det är kul att portarna till Klosterbacken är öppna.
– Vi råkade bara gå förbi men blev glatt överraskade, området är verkligen fint, säger Vikström.
Vikström är ursprungligen från Åbo och har besökt Klosterbacken som yngre med skolan. För Reuter och Salminen är det första besöket.
Området Klosterbacken började bebyggas i slutet av 1700-talet, efter att en brand förstört delar av Åbo.
– Det var inte det bästa stället att bygga på då marken är så backig, men efter branden på 1770-talet behövdes snabbt nya bostadsområden, säger Lehtokari.
Räddades från branden 1827
Invånarna på Klosterbacken var till stor del fattiga landsbygdsbor som flyttat till staden. Utöver bostadshus byggde de bodar, skjul och fähus för kor, getter och får på området.
Att området stod lite avsides bakom Vårdberget räddade det från Åbo brand år 1827. Invånarantalet innan branden låg på kring 500 men ökade snabbt efteråt då en stor del av staden låg i ruiner.
– Kort efter branden gjorde staden ändå upp en ny detaljplan enligt vilken hela området skulle rivas. Trähusen och de smala gränderna ansågs utgöra för hög brandrisk.
Rivningshotet ledde till att många husägare flyttade bort och att området förföll. Staden började lösa in husen ett efter ett.
Diskussionen om Klosterbackens öde pågick i flera årtionden. Slutligen beslöt staden att ändå bevara området och år 1940 omvandlades det till ett museum.
– Man valde att bevara verkstäder från den tiden på området, eftersom traditionella hantverksmetoder höll på att försvinna i och med industrialiseringen.
På somrarna fylls verkstäderna fortfarande av hantverkare och besökarna får följa med deras arbete. På så sätt vill man hålla hantverket levande.
Klosterbacken är ett populärt besöksmål bland såväl Åbobor som turister. Förra året besökte 45 000 människor området.
– På somrarna ordnas guidade rundturer på finska, svenska och engelska. För barn ordnas även skilda guidningar på finska två gånger i veckan.
Material till artikeln har också tagits från forskaren Leena Vuorios blogginlägg Kulje halki historian
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.