Oredliga kandidater i kommunalvalet i Åboland
I Åbo, Pargas och Kimitoön har det uppdagats kandidater med oegentligheter i bagaget. Vad har kommunen och partierna för roll, då det framkommer att allt inte är som det borde vara? Ska juridiken eller moralen styra?
Kommunallagen stipulerar att de förtroendevalda ska främja kommunens och invånarnas intressen samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter. Vidare finns det formuleringar om vem som kan ställa upp som kandidat i kommunalvalet.
Kommunallagens paragrafer är överlag relativt allmänt formulerade. Vill en enskild förtroendevald strunta i paragraferna i kommunallagen finns det sällan direkta sanktioner att tillämpa. När kommunallagen tillämpas är följden av felaktiga beslut att beslutet ska fattas på nytt. Straffrättsliga åtgärder blir mycket sällan aktuella, om det inte handlar om uppenbara saker som kräver brottsanmälan.
För att förstå vad det handlar om måste man förstå den grundläggande skillnaden mellan förvaltningsrätt, civilrätt och straffrätt. Även en grundkunskap i förvaltningsprocesser är nödvändig. I dagens läge verkar det ha blivit viktigare att göra sig till åsiktsexpert på Facebook i stället för att sätta saken i rätt kontext. Ju mindre man vet om en sak, desto lättare är det att ha en åsikt om saken.
När det gäller kommunalvalskandidater har partierna och partiernas lokalavdelningar ett stort ansvar. I många kommuner finns de också icke partibundna grupperingar. Dessa gruppers lösning på olika problemsituationer är ofta att konstatera att de bara tar ansvar för sig själva inte för andra och inte för helheten. Överlag börjar lokalpolitiker som vill ta helhetsansvar vara bristvara.
Det är brist på personer som vill ställa upp som kandidater i kommunalvalet. I större kommuner är situationen och urvalet av kandidater inte lika problematisk. I mindre kommuner tar man med öppna armar emot alla som vill ställa upp. Det här är inte enbart en bra sak och ur väljarnas synvinkel är situationen inte optimal.
Hur ska väljarna kunna lita på att kandidaterna på en lista är redliga och kunniga kandidater som klarar av att sköta de gemensamma angelägenheterna? Vilka krav eller kriterier finns för att ställa upp för ett parti eller en grupp?
En förtroendevald i en kommun behöver ingen behörighet eller kompetens. Det räcker i princip att man lever och att man är myndig. För att jobba med livsmedel, behöver man ett hygienpass. För att jobba med kommunens miljonbudget behöver man ha fyllt 18 år. Är det möjligt att införa ett kommunpass för dem som ställer upp som kandidater i ett val och ska sköta våra gemensamma angelägenheter?
Politik handlar om både moral och juridik. Juridiken har inte svar på alla moralfrågor, därför är det politiska ansvaret stort, även i kommunerna. I vår region finns flera färska exempel på oärliga kandidater.
Vänsterförbundets borgmästarkandidat i Åbo Sasu Haapanen var tvungen att avsäga sig sin kandidatur på grund av brottsmisstankar. Processen var snabb och rakryggad.
I Pargas meddelade Samlingspartiets Kim Lindstedt att han inte ställer upp i valet på grund av brottsmisstankar riktade mot honom. Processen avklarades under samma dag saken blev offentlig.
På Kimitoön har det uppstått oklarheter kring Pohjola-Nordens generalsekreterare Michael Oksanen. SFP i Kimitoön har valt att vänta i stället för att agera. Den valda taktiken kastar en skugga över SFP. Vilken roll har partiet i sammanhanget? Vasabladet frågade i ledarspalten vilken roll SFP och partiets tidigare ordförande Jan-Erik Enestam har i sammanhanget. Den frågan väntar ännu på ett svar.
Det finns skäl att tydligt konstatera att brottsmisstankar inte riktas mot Oksanen. Samtidigt handlar politik inte bara om juridik, vilka moraliska principer följer SFP?
Inom politiken gör tvivel och oklarheter lika mycket skada som en laga kraft vunnen dom. Många konstaterade brottsliga handlingar avgörs, ofta av praktiska orsaker och bekvämlighetsskäl, genom att parterna kommer överens om en förlikning. Det här betyder att alla brottsliga handlingar inte landar i tingsrätten. Alla brott lyder inte under allmänt åtal, den drabbade kan avgöra om saken ska undersökas av polisen.
De flesta företag och organisationer väljer ofta avtalsvägen då det uppstår en situation som kunde leda till en fällande dom i tingsrätten. Därför kan inte oklarheter och misstankar alla gånger bedömas utgående från laga kraft vunna domar.
Tack det var en avvikande och insynsfull ledare.