Oroande trend: Allt färre brottmål behandlas på svenska
Enligt en färsk utredning har effekterna av tingsrättsreformen som genomfördes 2019 hittills varit små, både på gott och ont. I reformen minskade antalet tingsrätter i Finland från 27 till 20.
I utredningen granskades speciellt reformens effekt på ekonomin och tillgången till juridiska tjänster på de berörda orterna, samt hur de språkliga rättigheterna uppfylls.
Oro för svenskan
Ett av orosmomenten inför reformen var dess inverkan på svenskan, speciellt i Nyland där både Raseborgs och Borgås tingsrätter drogs in.
Sedan 2010 har behandlingen av brottmål på svenska minskat kraftigt.
En orsak bakom trenden kan vara att allt fler svenskspråkiga av någon anledning avstår från sin rätt att använda sitt eget språk vid domstolen.
Professor Mikko Aaltonen, som ansvarade för utredningen, säger att man borde bli bättre på att genast från början av rättsprocessen främja användningen av svenska.
I en del fall har till exempel polisutredningen gått på finska och så fortsätter rättsprocessen på samma språk.
– De inblandade kanske i början räknar med att klara sig, men i rättssalen framgår det att det inte fungerar på finska.
Aaltonen påpekar ändå att utredningen fokuserade på effekterna av reformen medan den här trenden redan började långt tidigare.
– Jag hoppas det görs en egen utredning om orsakerna bakom att användningen av svenskan har minskat.
Konkurrenskraftiga löner?
Enligt utredningen är det svårt att rekrytera personal som kan svenska.
Bättre möjligheter att jobba på distans har eventuellt underlättat läget eftersom personalen i till exempel Raseborg och Borgå inte har varit tvungna att åka in till Esbo och Vanda varje dag.
Aaltonen konstaterar ändå att konkurrensen om arbetstagare i huvudstadsregionen, dit arbetsplatserna i och med reformen flyttat, är hård och att framtida rekryteringar kan bli en utmaning.
– En fråga är om rättsnotariernas löner är konkurrenskraftiga. I intervjuer vi gjorde framkom att tjänster med samma kompetenskrav som lediganslogs då reformen genomfördes hade högre lön.
Reformen har inte sparat pengar
Utredningens resultat visar också att de inbesparingar som med reformen eftersträvades inte har uppnåtts.
En orsak är coronan. Vid pandemins utbrott avbröts behandlingen av många fall vilket senare orsakade långa köer. För att avbeta dessa anställdes mer personal.
Hur mycket pandemin påverkade varierar mellan olika regioner.
– I till exempel norra Finland var man redan sedan tidigare mer van vid distansarbete än i Nyland och därmed bättre utrustad.
Överlag säger Aaltonen att pandemin rörde till utredningens resultat och att det på grund av undantagsförhållandena som rått är svårt att ännu dra slutsatser om reformens effekter.
Lokala tjänster ännu kvar
Något som reformen inte nämnvärt påverkat är tillgången till juridiska tjänster på de drabbade områdena. Aaltonen tror ändå att effekterna kan synas med en fördröjning.
– En del kanske fortsätter jobba till pensionen och så kanske verksamheten läggs ner. Jag är förvånad om reformen på långsikt inte har någon inverkan på det här.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.