Ovanligt många råttobservationer i Vasa och Borgå — svårt att kartlägga hur läget ser ut i Åbo
Wolfgang VogtI Åbo har man fått in flertalet frågor gällande råttor.. Foto: Wolfgang Vogt
Råttan hör till stadsnaturen, men kan skapa problem om populationen blir för stor. Gnagaren kan sprida bakterier som salmonella och kolibakterier till såväl människor som husdjur och kan skada kablar och fastigheter.
Vasa stad har redan fått in fyra gånger fler råttobservationer i år än tidigare år. Även Borgå har fått in betydligt fler anmälningar. Läget ser någorlunda vanligt ut i Åbo, Raseborg och Helsingfors.
Råttorna gäckar Vasa stads anställda
Hälsoingenjör Ilona Peurala på Vasa stads miljöavdelning har haft en bråd sommar. I juni tog staden i bruk en ny elektronisk tjänst där man kan anmäla observationer av råttor. Anmälningarna har så gott som regnat in.
— Det senaste året hade vi 20 anmälningar. Men bara i år har vi redan haft 85 observationer. Vi är lite oroliga över vart vi är på väg, säger Peurala.
Observationerna har gjorts runtom i Vasa och inte vid specifika platser.
— Det är oroväckande att råttorna syns dagtid eftersom råttan främst är ett nattdjur.
Det som är aktuellt vid Vasa stad är att ta reda på om råttorna finns i avloppssystemet, om de måste börja bekämpa dem där och i så fall med vilka slags fällor.
— Om folk slänger bioavfall i avloppen har råttorna gott om mat.
Hösten som kommer är en kritisk tid menar Peurala.
— På hösten när det blir kallare börjar de söka sig in i värmen och vi vill få bukt med det här innan det.
Åbo stad har fått in fler frågor
Få städer har en övergripande bild av de råttobservationer som görs eftersom det är fastighetsägarnas ansvar att utrota råttorna. Därför är det främst till fastighetsskötare som observationerna skickas och de anlitar sedan företag som sysslar med skadedjursbekämpning.
— Men vi har fått in många frågor om ämnet av fastighetsskötarna vilket kan peka på att det gjorts fler observationer än vanligt, säger hälsoinspektör Markku Rohunen vid Åbo stad.
Det staden kan göra för att motverka råttpopulationens ökning i Åbo är att ha en effektiv avfallshantering menar Rohunen.
— Matning av fåglar är också ett ständigt problem. Det kan vi inte övervaka, men vi kan informera invånarna om dess skadliga verkan på råttbeståndet.
Måste sluta mata fåglar på fel sätt
Cynthia Moed-Ring, miljöinspektör vid Raseborgs stad, säger att det i Raseborg inte har kommit in fler observationer än vanligt och att de alltid har varit få.
— Från miljöbyråns håll försöker vi informera invånarna. Folk inser kanske inte att det har en skillnad hur man förvarar sitt avfall.
Miljöbyrån får ibland in samtal från personer som undrar om staden delar ut råttgift. Moed-Ring säger att staden eventuellt gjorde det för länge sedan, men inte längre.
Även Moed-Ring, likt hälsoinspektör Rohunen i Åbo, lyfter upp matningen av fåglar.
— Om man lämnar mat direkt på marken finns det en stor risk att man utfodrar råttorna samtidigt.
Ilona Peurala, hälsoingenjör vid Vasa stad, är orolig över antalet råttobservationer i Vasa. Foto: Vilhelmina Öhman
Hundra observationer i år i Helsingfors
Rita Skëndaj på stadsmiljösektorn vid Helsingfors stad säger att de har fått in samma antal observationer som tidigare.
— Vi har fått in ungefär 100 observationer i år från privatpersoner, vilket är ganska normalt.
Skëndaj tror inte att råttorna har blivit fler utan att människor har rört sig mer i naturen än vanligt under våren och sommaren.
Det staden kan göra, säger Skëndaj, är att hålla staden och parkerna städade och se till att det finns tillräckligt med skräpkorgar.
”Den är mycket anpassningsbar”
I Borgå har det observerats betydligt fler råttor än vanligt.
— Det har kommit in många fler observationer i år, säger Tomi Jormanainen, hälsoinspektör på miljöhälsovården i Borgå.
— Men om det beror på att antalet faktiskt ökat eller om det bara är anmälningarna som ökat eftersom det i dag är lättare att ta bilder och anmäla via nätet kan Jormanainen inte säga.
Jormanainen tror att ökning kan ha berott på den milda och snöfattiga vintern, vilket har gjort att råttorna har hittat mycket mat.
Han säger att råttan är mycket anpassningsbar.
— De finns där människor finns. Vi har hittat dem främst i parker. De kan göra bon i marken och under träd och kan finnas i stenmurar och buskar.
Om de blir ett stort problem måste man använda gift, säger Jormanainen.
— Men vi rekommenderar inte användningen av gift för det kan skada andra vilda smådjur, katter och hundar.
Forskning om den urbana råttan
Vid Helsingfors universitet håller man på med en forskning som ska reda ut vad en normal råttpopulation i städerna är. De har i år skickat ut enkäter till alla kommuner för att kartlägga råttornas förekomst i städerna de senaste åren.
— Men råttor kommer alltid att finnas i stadsnaturen, säger Jormanainen.
Vilhelmina Öhman/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.