Överläkare: "Beredskapslagen behövs inte i detta skede, men folks coronarädsla äter upp sjukhusens resurser"
Ari Sundberg/SPT
Ari Sundberg/SPTAsko Järvinen är överläkare i infektionssjukdomar vid HUS. Foto: Ari Sundberg/SPT
I detta skede finns inte ett behov av att implementera beredskapslagen, och därmed stänga både skolor och daghem för att hindra spridningen av coronaviruset. Det säger infektionsöverläkare Asko Järvinen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).
— Om man stänger en skola där inga coronafall har bekräftats kan skadan av åtgärden vara större än nyttan, säger Järvinen.
Järvinen säger att det inte finns belägg för att stängandet av skolor har önskad effekt. Trots att barnen stannar hemma vet man inte med säkerhet om det har någon påverkan på hur fort viruset sprids i samhället.
Järvinen säger att det inte finns belägg för att stängandet av skolor har önskad effekt. Trots att barnen stannar hemma vet man inte med säkerhet om det har någon påverkan på hur fort viruset sprids i samhället.
Rädslan äter upp sjukhusens resurser
Under slutet av veckan trappades finländarnas oro upp rejält. Butikshyllorna tömdes och patienter vallfärdade till sjukhusen. Järvinen säger att han inte är orolig över att själv drabbas av viruset eller att någon närstående drabbas. Däremot oroar han sig över att den rådande paniken ska äta upp sjukhusens resurser att erbjuda god vård.
— Vi har ännu ingen coronaepidemi i Finland, men vi har verkligen en panikepidemi. I går var alla våra telefonlinjer överbelastade och nätsidorna likaså, säger Järvinen.
— Jag är orolig över att övriga patienter inte ska få den vård de behöver då coronarädslan tar alla resurser.
Beredskapslagen
- Beredskapslagen trädde i kraft 2013 och tillämpas endast under undantagsförhållanden. Syftet med lagen är att säkerställa att samhället fungerar även i tider av allvarlig kris.
- Sådana kriser är bland annat krig eller andra allvarliga angrepp mot landet, allvarliga hot mot samhällets viktigaste funktioner och allvarliga storolyckor eller pandemier. Även hot om angrepp kan leda till att beredskapslagen införs.
- Beredskapslagen kan tillämpas om regeringen och presidenten tillsammans kommer fram till att det finns orsak till det. Regeringen utfärdar då en förordning som gäller i högst sex månader. I förordningen definierar regeringen till vilka delar beredskapslagen ska tillämpas.
- Innan förordningen kan träda i kraft måste den godkännas av riksdagen som kan ändra på innehållet i den. Först efter det kan beredskapslagen börja tillämpas. Därefter kan beredskapslagen förlängas med sex månader åt gången. Processen från förordning till riksdagsbeslut kan göras mycket kort.
- Generellt sett ger beredskapslagen staten stora befogenheter att såväl reglera som begränsa medborgarnas liv. Lagen behöver ändå inte nödvändigtvis tillämpas i sin helhet utan föreskrifterna väljs ut enligt den hotbild som råder.
Källa: Beredskapsplanen 2011/1552
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.