Pandemins svans är lång men vårt minne är kort
Sociala medier peppras igen av folks bilder på hemtest med två synliga streck.
Under de senaste veckorna har coronaviruset spridit sig med fart, så pass att smittotalet kan vara högre än under tidigare toppar, enligt experter som infektionsöverläkaren Asko Järvinen .
Men vaccinationerna kom i gång för sent i höst och på många vaccineringsställen har kaos rått. Egentliga Finlands välfärdssområde Varha har fått kritik för att äldre och personer i riskgrupper fått köa utomhus i timmar då de anlänt till stora allmänna vacceringstillfällen i till exempel Åbo. Också tidsbeställningen har tidvis varit överbelastad.
Förra veckan rådde dessutom brist på coronavaccin i flera kommuner inom Varha, bland annat i Pargas, men nya vaccinpartier har anlänt och nya tider kan nu bokas.
De goda nyheterna är att färre nu insjuknar i allvarliga luftvägsinfektioner eller får allvarliga andningsproblem. Den aktuella omikronvarianten av coronaviruset är alltså lindrigare än den tidigare varianten, även om den smittar lättare.
Vi skyddas också av tidigare vaccindoser och av tidigare smitta. Men det gäller att komma ihåg att vaccinet skyddar mot svår infektion, inte mot att vi kan bli smittade.
Vad har vi då lärt oss av pandemin som påverkat vår tillvaro så länge? Inte tillräckligt, kan man tycka, trots flera års drill.
Hade välfärdsområdet verkligen inte kunnat förbereda sig bättre inför en snabb mobilisering av massvaccineringar? Att vaccinet tar slut i flera kommuner pekar på brister i att kunna matcha utbud och efterfrågan, trots att det borde gå att räkna ut utgående från befolkningsmängd och -struktur. Det är inte heller rimligt att människor ska tvingas köa ute i flera timmar i kallt väder.
Få bär längre munskydd i kollektivtrafiken, folk som hostar och snörvlar drar sig inte för att delta i stora publikevenemang och det där med att tvätta händerna har många av oss galant trappat ned på. Butikerna säljer munskydd och hemtest till halva priset och någon risk för att handdesinfektionen skulle ta slut finns inte. Några allmänna rekommendationer är inte heller längre i kraft, även om vårdpersonalen inom Varha bör använda munskydd på boenden, sjukhus och vårdanstalter.
Tog pandemins restriktioner så hårt på oss psykiskt att vi inte orkar med några försiktighetsåtgärder? Väljer vi individens frihet framför kollektivt ansvar? Eller har vi bara glömt bort de goda råden?
Det finns knappast någon risk för att vi i det här läget behöver återgå till tider av stängda skolor, inhiberade föreställningar, noll socialt liv, isolerade åldringar eller sjuka i karantän som tvingades dö utan sina närmaste. Men ingen vill heller bli smittad eller smitta andra med ett virus som kan däcka en människa i veckor.
Därför borde vi fortsättningsvis förstå att tvätta händerna ofta, använda munskydd vid behov, stanna hemma om vi känner oss krassliga – och välja att vaccinera oss när tillfälle ges.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.