Pandor och global handel
En av den finländska historiens största ekonomiska framgångar är utan tvekan Saima kanal. Storfurstendömet Finlands mammutprojekt blev både billigare och bättre än vad som hade planerats och den ekonomiska nyttan överträffade prognoserna.
Kanalen hade en enorm positiv effekt för sydöstra och östra Finland under den ryska tiden. Om vi ska hitta något motsvarande i nutid så är det ingen överdrift att påstå att Saima kanal i sin region gott kan jämföras med Meyervarvets, Nystadsfabrikens, Bayers och Sandviks effekter på vår region
En nyckelperson bakom framgången var Göta kanal-byggaren Nils Ericson, propelleruppfinnaren John Ericssons bror. Det var Ericson som justerade planerna så att kostnaderna sjönk, trots att kanalen blev mer avancerad än vad som först var tanken.
Bra planerade vattenleder kan ha stora nationella och globala effekter. Det är bara att tänka på hur exempelvis Suezkanalen och Panamakanalen påverkade den internationella handeln. De två konkurrerar såklart också med varandra. En färd från Singapore till New York är en femtedel snabbare än om fartyget styr österut över Stilla havet och tar Panamakanalen, inta Suezkanalen,
Den stora skillnaden hittas i trafik mellan Europa och Asien: En resa mellan Persiska viken och Rotterdam är 40 procent snabbare via Suezkanalen än om fartyget skulle runda Afrika. Egypten tror stort på sin kanal och satsade nyligen stort på att bredda den. Det handlar om den största utbyggnaden sedan kanalen invigdes 1869.
Den ekonomiska nyttan av att satsa flera miljarder och tusentals liv på just Suezkanalen är ändå tveksam, enligt somliga finansinstitut. Det finns också andra faktorer som spelar in.
Och här gör pandorna entré.
Det var många som följde med alla tiders pandashow i går. Alla tiders i alla fall ur ett finländskt perspektiv. Om Saimenvikaren är ett ikoniskt inhemskt djur, så är pandan samma sak på internationellt plan.
Direktsändningen från flygfältet var tyvärr något sövande då det hela drog ut på tiden. Pandornas insats handlade inte heller om mycket mer än att deras inglasade burar i snöyra passerade en sponsorfylld vägg ute på Helsingfors-Vanda. Sedan var det dags att fortsätta till pandahuset som kostat åtta miljoner euro i Etseri. På kvällen väntade pandakarneval på samma ort. I Vasa förutspådde man redan hur djuren skulle locka turister till hela regionen. Det är ändå så man lite undrade över vem som hade kläckt idén att Ilta-Sanomats reporter skulle ta på sig pandaplagg?
Det är trevligt med lite tokigheter och show. Pandorna borde rimligtvis också trivas här, i vårt klimat. Finsk bambu får de ännu vänta på, sådan är på väg tidigast 2020.
I bakgrunden finns förstås så mycket mer än en djurpark och två länders goda relationer. Pandaleasingkontraktet på femton år är ett konkret bevis på att Kina betraktar Finland som en viktig framtidspartner.
Pandalandningen i Finland är också något som intresserar och oroar exempelvis just Suezkanalsinvesterare. Kinas intresse för Finland har dimensioner som gäller också fartysgtrafiken och den globala handelns framtid.
Suezkanalen kan på sikt få helt ny konkurrens av en helt ny rutt, inte av en kanal, utan av Nordostpassagen.
Den rutten kan halvera resan för fartygen från världens största ekonomi, Kina, till Europa. Det handlar om en så stor potential att en breddad Suezkanal väger lätt i jämförelse. Kopplad till Nordostpassagen finns två järnvägsvisioner, viktiga nya spår genom Sverige och Finland. Här kommer såklart Tallinntunneln in, en möjlig investering som ur ett kinesiskt perspektiv är ganska liten jämfört med exempelvis vad en bro till Hirvensalo skulle kosta för Åbo.
I höstas invigdes redan ”Den nya sidenvägen” , spåret mellan Kouvola och Xian i Kina. Det tar tio dagar för ett containertåg att färdas på den 8000 kilometer långa järnvägen, som bara är en liten del av det stora trafikpussel som läggs just nu.
Handel går också hand i hand med kommunikationer. Nästa steg kan vara att koppla Sea Lion-datakabeln mellan Finland och Tyskland till en kabel som planeras längs Nordostpassagen till Japan. En av Silicon Valleys framgångsfaktorer är dess anslutbarhet, och det finns beräkningar om att lyckade lyckade finländska satsningar inom industriellt internet kunde ge 12 miljarder euro i investeringar och 48 000 arbetstillfällen fram till 2023. Den som i framtiden inte erbjuder konstant uppkoppling till de maskiner som sålts till olika kunder världen över, säljer inte heller längre mycket.
Och var är då Åbo? Mitt i smeten, mitt på den stora handelsruttskarta som många redan ritat upp. Det här är en utveckling som inte drivs eller styrs av Finland, men det är en utveckling som gynnar, drabbar eller på annat sätt påverkar hela Åboregionen. Det gäller att gardera sig för att utvecklingen inte till alla delar är fördelaktig men också förbereda sig på att försöka vara med och vinna där som det går – i det som kan bli en av de största omvälvningarna i den globala handeln på länge.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.