SPT 18.08.2021 16:45

”Om talibanerna lyckas skapa fred kan det hända att världssamfundet blundar om talibanregimen går in för att begränsa kvinnornas rättigheter.”

Pär Stenbäck, samhällsdebattör, demokratiförsvarare

Samhällsdebattören och den tidigare politikern Pär Stenbäck tänker slå av på takten efter sin 80-årsdag som inföll på torsdagen förra veckan.

— 80 är den nya pensionsåldern. Jag har gjort mig av med de flesta förtroendeuppdrag och försöker varva ned, säger han.

Hans vilja att polemisera är det inget fel på, trots att han har nått en aktningsvärd ålder. Stenbäck gav för några dagar sedan ut boken ”All världens vägar”, han deltar regelbundet i debatter, leder det Nya utrikespolitiska samfundet och är engagerad som ordförande för Europeiska kulturparlamentet.

SPT träffar Stenbäck i Hanaholmens kulturcentrum i Esbo där han deltar i styrgruppen för nätverket Svenska Nu. Nätverket har som uppdrag att inspirera finskspråkiga barn att gilla svenskan. Det svenska språkets ställning är ett av Stenbäcks skötebarn.

— Svenskan tappar mark på alla fronter. Vi skulle behöva fler aktörer som ser till att svenskan synliggörs och jobbar för att språkmiljön inte försämras.

Historien upprepar sig

Som tidigare utrikesminister och generalsekreterare för Internationella Rödakorsfederationen och Nordiska ministerrådet följer han aktivt med världspolitiken och den aktuella humanitära krisen i Afghanistan.

— Man kan säga att historien upprepar sig själv i Afghanistan. Först var det den sovjetiska armén som försökte få bukt med mujahedinerna och sedan var det västvärldens tur att försöka skapa fred med dålig framgång, säger Stenbäck.

Enligt Stenbäck är grundproblemet de sköra statsstrukturerna i Afghanistan.

— Afghanistan är inte en enhetsstat i västerländsk bemärkelse. Landet är en brokig sammansättning av lokalsamhällen som språkligt och kulturellt avviker från varandra.

Strategiskt läge

Så länge som landet saknar fungerande statliga institutioner som kunde balansera de regionala tvisterna saknas förutsättningar för varaktig fred, anser Stenbäck.

— Afghanistans förbannelse är dessutom landets militärstrategiska läge i skärningspunkten mellan Centralasien och Mellanöstern. Stormakterna är alltid insyltade i landets utveckling. Man kan inte påtvinga demokrati med militära medel, säger han.

Vad borde den västliga alliansen ha gjort annorlunda i Afghanistan?

— Det var en felbedömning att klassa hela landet som ett fäste för islamistiska terrorister. Med samma argument hade man kunnat invadera Saudiarabien. Största delen av befolkningen i Afghanistan tolererar inte den typ av terrordåd som terrorgruppen al-Qaida bedriver.

Vilka är Röda Korsets möjligheter att jobba i Afghanistan efter talibanernas makttillträde?

— Jag tror att Rödahalvmåneföreningarna har alla förutsättningar att fortsätta sitt arbete i landet och att talibanerna låter dem göra det.

Som tidigare generalsekreterare för Internationella Rödakorsfederationen har Stenbäck lagt märke till att många Rödahalvmåneföreningar leds av samhällseliten i Centralasien och Mellanöstern.

— Det kan ibland vara en bra sak med tanke på organisationernas överlevnad att eliten styr dessa föreningar, men å andra sidan saknas den folkliga förankringen och gräsrotsperspektivet, vilket innebär att det civila samhället inte utvecklas.

Dialog med talibaner

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell betonade på onsdagsmorgonen vikten av att upprätthålla en dialog med talibanerna, trots den väpnade statskuppen och det försämrade humanitära läget i Afghanistan. Stenbäck har förståelse för den pragmatiska handräckningen, men drar en cynisk slutsats.

— Om talibanerna lyckas skapa fred och undvika ett förödande inbördeskrig kan det hända att världssamfundet blundar om talibanregimen går in för att begränsa kvinnornas rättigheter.

Fredsbevararnas misslyckande i Afghanistan kommer att lämna djupa spår i FN:s framtida operationer.

— Även Finland kommer säkert att vara försiktigare i sina fredsbevarande insatser efter detta.

Förordar stram invandringspolitik

Kommer EU att omvärdera sin flyktingpolitik på grund av krisen i Afghanistan?

— Nej, det tror jag inte. Bara för att allt fler afghaner vill lämna landet är det inte sagt att alla uppfyller flyktingkonventionens villkor som gäller personlig förföljelse.

Stenbäck förordar något förvånande en strikt europeisk flyktingpolitik.

— Bara progressiva drömmare kan kräva att alla gränser ska öppnas. Vi måste vara selektiva i migrationspolitiken. Över 14 procent av världens befolkning vill flytta utomlands. Det går inte att förverkliga i praktiken. Vi behöver i stället bättre metoder som skiljer mellan migration och flyktingskap, utan att asylrätten lider.

En bestående fred förutsätter starka internationella institutioner och ett välfungerande folkrättsligt regelverk, anser han.

— Klimatkrisen har fört det goda med sig att världssamfundet har återfått tron på vikten av juridiskt bindande och förpliktande avtal som minskar på klimatutsläppen. Det är en seger för folkrätten och den positiva globaliseringen, säger Stenbäck.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln