SPT 19.07.2021 07:54

Caroline Staffas och Katja Juslin är två av många hälsovårdare och barnmorskor inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som i februari undertecknade ett öppet brev där de krävde löner som motsvarar deras kompetens.

Samtidigt varnade de för att de nuvarande lönerna och det ansvar som personalen på mottagningarna har, kan leda till att det blir svårt att rekrytera personal.

Nu finns ett konkret exempel på det. Preventivmedelscentralen, där Juslin är barnmorska och Staffas är hälsovårdare, har varit stängd i många veckor för att det inte finns personal.

— Våra klienter har blivit hänvisade att ta kontakt med hälsocentralen vid akuta ärenden. Detta betyder att Ålands ungdomar och egentligen alla kvinnor i fertil ålder inte har haft en mottagning att vända sig till med frågor rörande den sexuella hälsan, säger Staffas.

Lönekraven

För en hälsovårdarexamen i Finland krävs 240 studiepoäng och för en barnmorskeexamen 270 poäng, medan den som tar en sjukskötarexamen behöver 210 poäng. Ändå får hälsovårdare eller barnmorskor med ansvar för sina mottagningar inom ÅHS inte högre grundlön än sjukskötare på någon av mottagningarna.

— För många är det en självklarhet att man ska ha korrekt lön. Vi utgick från att det skulle löna sig att studera vidare, säger Staffas.

Dessutom är arbetet till stor del självständigt. Därför väljer många som är i början av sin yrkeskarriär att söka vikariat på avdelningarna där det finns mer personal.

— Att jobba på en avdelning med mycket personal ger större trygghet för den som är nyutexaminerad.

Klienter drabbas

ÅHS mödrarådgivning ansvarar för alla kontroller under graviditeten fram till den sista ultraljudsundersökningen. Då tar BB över.

Personalen på mödrarådgivningen och preventivmedelsmottagning ser tecken på att personalbristen inte bara drabbar de anställda. Tiden räcker inte till för allt som de borde göra för klienterna.

Juslin talar om osäkerheten som blivande föräldrar kan känna och hur personal på mottagningen har svårt att hitta tiden som behövs för extra besök inför födseln. Behovet av stöd försvinner inte när barnet fötts, konstaterar hon.

— Så fortsätter det. Ja, vi vill ha rättvisa löner men nu har vi kommit till stadiet där våra invånare drabbas. Vi slår larm men ingen reagerar, säger Juslin.

Hänger på arbetsgivaren

Det är upp till arbetsgivaren, i praktiken Ålands landskapsregering, att fatta de beslut som krävs för att höja hälsovårdarnas och barnmorskornas löner.

I kollektivavtalet finns skrivningar om att specialistutbildningar ska kunna ge högre löner. Men där finns också formuleringen att lönerna kan justeras ”om möjligt”, alltså om pengarna räcker till.

En utredning om behovet av expertsjukskötare har funnits i ÅHS verksamhetsplan de senaste åren. Men Staffas säger att en expertsjukskötare inte kan ersätta en hälsovårdare.

— Att köra i gång en sådan utbildning löser inte problemet. Det finns inte för få hälsovårdare. Men varför ska man ta ett jobb där man kan jobba ihjäl sig och inte få skäligt betalt?

I dagsläget rekommenderar Staffas och Juslin ingen att skaffa sig de utbildningar som de har. Det lönar sig inte, säger de. De uppmanar beslutsfattare att prata direkt med personalen om situationen.

— Om man talar med en hälsovårdare på fastlandet kan man få en bild av arbetet som inte alls överensstämmer med hur det är på Åland. Där kan det finnas flera mottagningar utspridda inom ett område. Här finns det bara en.

Patrik Dahlblom/Nya Åland/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln