Planläggningsarkitekten: Visst har vi lyssnat på invånarna
Kritiken från invånarna i de nordvästra delarna av Ljusudda bemöts med att staden minsann har tagit fastighetsägarnas synpunkter i beaktande.
– Markägarna har utan tvekan varit delaktiga under processen och fått möjligheten att påverka, till och med i en större utsträckning än vad lagen föreskriver. Det är klart att det finns två olika synpunkter hos markägare i området, säger planläggningsarkitekt Turkka Michelsson.
Fram till förra fredagen hade det till Michelssons kännedom kommit två anmärkningar som lämnats in och han intygar att staden kommer att ta dem i beaktande.
– Det hör till att vi ska kunna motivera vår ståndpunkt och jag ser det inte alls som omöjligt att de redan inkomna anmärkningarna och sådana som eventuellt ännu kommer in kan påverka den slutliga detaljplanen.
Med andra ord ligger det ingen prestige i detaljplanen i sig. Det är en process som går sin gilla gång – och sist och slutligen landar hos fullmäktige.
Knappast till sittande fullmäktige
Huruvida den nu aktuella detaljplanen hinner behandlas av sittande fullmäktige som endast har ett sammanträde kvar den 25 maj är oklart, men sannolikt går behandlingen till hösten.
Michelsson skjuter ner förslaget om att också framledes gå undantagsvägen för att möjliggöra byggande på området. Han låter i praktiken förstå att stadens händer är mer eller mindre bundna.
– Det är sist och slutligen väldigt små ingrepp man kan bevilja undantagslov för och området är sedan 1995 definierat som ett tillväxtområde nära centrum i delgeneralplanen som i sin tur styrs av landskapslanen.
Infrastruktur finns klart ett stenkast ifrån
Området stod inför en planläggningsprocess år 2007, men den avbröts då staden mötte på kraftigt motstånd.
Den gången motiverade man beslutet bland annat med att området inte ansågs särskilt betydelsefullt för stadens behov. Att ägandeförhållandena gör processen knepigare medger Michelsson.
– Det som talar för detaljplanen nu är att all behövlig infrastruktur redan finns nära inpå i de övriga delarna av Ljusudda. Vatten- och avloppsnätet finns redan i delar av det nordvästra området trots att det inte är detaljplanerat. Att göra området byggdugligt är mycket enklare än att detaljplanera ett helt nytt område.
Ett område där inget av detta finns klart i nuläget är de 20 hektar som år 2017 lanserades med arbetsnamnet Norrbystranden som i praktiken skulle omringa nuvarande Sollidens campingområde.
Stadens skyldighet
Michelsson framhåller också det faktum att det i och med önskemål om planläggning av den nordvästra delen är stadens skyldighet att planera.
Varför har då fem tomter öster om planområdet lämnats utanför?
– Vi har valt att avgränsa området så att det är så ändamålsenligt som möjligt. Dessutom har området österut en del andra utmaningar och en litet annan definition i landskapsplanen. Dessutom ligger Hessundsbron rätt nära det området och situationen där kan komma att ändras. Vi har fått in en mindre ansökan om undantagslov från det området, säger Michelsson.
Men markägarna säger att byggrätterna inte står i proportion till tomternas storlek?
– Vi har utgått från effektivitetstal. I planen har vi anvisat nya tomter på ställen där de lämpar sig, jag skulle nog påstå att byggrätterna är rättvist fördelade. En del tomter har redan nu rätt tilltagen byggnation. Det kan se orättvist ut, men praxis är att redan uppförda byggnader fortfarande ska få bli kvar.
Hur ser du på påståendet att man inte tagit områdets särdrag i beaktande?
– Många har fört fram hur mycket de tycker om området som det ser ut i dag. Om man jämför tomtstorlekarna med nyare områden, förblir tomterna i den nordvästra delen rätt stora. Detta främst för att man ska kunna bevara just den lummighet som präglar området. Vi har också ritat in grönområden i planen.
Hur är det med vägarna, många motsätter sig en asfaltering av Ljusuddavägen?
– Detaljplanen definierar inte på något vis vägarnas ytbeläggning, det gör i vägplanen då den blir aktuell. Om det anses ändamålsenligt kan vi också ha grusvägar på detaljplanerade områden och här ser jag det som en riktigt bra tanke.
Strandremsan då, den som ägs av fyra fastighetsägare, hur är det med den?
– Strandremsans fyra delar hör till fastigheterna som äger dem. Vad som händer med den i framtiden är förstås förhandlingsbart, men staden kommer inte att tvinga sig på, vi har inga intressen där.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.