Presidentkandidaten Pekka Haavisto i Åbo: Så här lyckades Finland med sina Natoförhandlingar med Turkiet
Det är alldeles knäpptyst i Åbo universitets stora Mauno Koivistosal under hela den tid då presidentkandidaten Pekka Haavisto talar och utfrågas, i ett fullt auditorium med omkring 200 personer i publiken.
Haavisto är uppställd av en valmansförening med sikte på presidentvalet i januari 2024.
Hans Åbokoppling finns i kläderna. Farfarsfar Edvard Haavisto, hemma från Haavistostranden på Kakskerta, hade 30 dövstumma anställda i sin klädesfabrik.
Carina HolmSamhällspåverkare i fem, nej sex årtionden
– Det lät som en lång tid, när moderatorn här sade att jag har varit aktiv i politiken och en samhällspåverkare i fem årtionden. I själva verket blir det i sex årtionden, eftersom jag redan på 1970-talet var aktiv i skolrådet, då sådana ännu fanns, säger Pekka Haavisto.
Våren 2022 var otrygg för Finland
Han säger att våren 2022 var en mycket otrygg tid för Finland.
– Då Ryssland anföll Ukraina, och Finland våren 2022 ansökte om medlemskap i Nato var Finland som otryggast. Det fanns så många avgörande frågor. Faller Kiev, klarar sig Volodymyr Zelenskyj?
Pekka Haavisto, som då var Finlands utrikesminister, säger nu att det fanns många Natoländer som måste övertygas om att det var rätt tidpunkt för Finland att bli Natomedlem mitt under pågående kris.
– Jo, för Finland var det rätt tid, övertygade vi dem. Det var en turbulent tid.
Carina HolmFinlands förhandlingstaktik med Turkiet
Pekka Haavisto berättar om de utdragna förhandlingarna med Turkiet om Finlands Natomedlemskap, där han ofta träffade sina turkiska kolleger.
– Svenskarna gick rakt på sak och sade att det gäller Sveriges Natomedlemskap. Vi finländare började med att diskutera Syrien, Afrikas horn, Rysslands framtid och Centralasien. När allt det här var avklarat och Turkiet hade fått lätta sitt hjärta sade vi i förbifarten att ja, förresten, så var det ju det här med Natomedlemskapet också.
”Ungern är alltid ensamt”
Ett annat exempel från Pekka Haavistos långa diplomatiska karriär kommer från Natoförhandlingarna med Ungern.
– Ungerns utrikesminister sade att Ungern alltid har lämnats ensam. Jag hänvisade till Vinterkriget för Finlands del och frågade honom när de hade lämnats ensamma. ”1956, då västländerna uppmanade oss att ställa sig på barrikaderna, men sedan lämnades vi helt ensamma där”, var hans svar.
Pekka Haavisto kunde då berätta att finländare i Helsingfors år 1956 hade samlat in pengar och kläder till Ungern.
– Det visste han inte och han blev överraskad över finländarnas mod. Efter det var tonen i våra diskussioner en helt annan.
Ingen orsak att ändra lagstiftningen om kärnvapen
Pekka Haavisto säger att det enligt finsk lag inte är möjligt med kärnvapen i Finland.
– Nato har fastslagna länder där kärnvapnen finns och förvaras. Det är klokt att inte börja ändra på det. Det finns ingen anledning för det.
Carina HolmRysslands hybridpåverkan vid östgränsen
Med anledning av de asylsökande som kommer till östgränsen orkestrerade av Ryssland, säger Pekka Haavisto att det är viktigt att Finland håller kvar sin asylmekanism, samtidigt som man kan avvisa hybridhot.
– Det är inte lätt. Samtidigt kan man tänka sig att Ryssland eventuellt kan ses som det första något sånär trygga landet för dem som kommer från krigsdrabbade länder. De har ansökt om visum dit, och också fått det.
Han får senare en publikfråga om hur han menar att Ryssland skulle vara ett tryggt land, då så många oliktänkare och medborgaraktivister förföljs.
– Människor från Jemen, Irak, Algeriet och Syrien skulle knappast ha tagit sig till ett ryskt konsulat för att få turismvisum till Ryssland om det skulle vara farligt för dem. På det sättet kan Ryssland eventuellt ses som ett tryggt land för dem.
USA:s roll väsentlig för Ukraina
– USA:s roll är en nyckel när det gäller Ukraina. Det finns en risk för ett utdraget ställningskrig, och väst måste ge Ukraina vad landet behöver. Fred i Ukraina kommer att finnas högt också på följande finländska presidents arbetsbord.
Samtidigt är USA:s närvaro nödvändig för att få en lösning i konflikten på Gaza. USA behövs dessutom om konflikten mellan Kina och Taiwan eskalerar.
Starkare europeiskt Natoben
– USA kan riskera dras i så många riktningar att deras möjligheter att sköta alla åtaganden sträcks till det yttersta. Därför behövs ett förstärkt säkerhetssamarbete inom EU. Också Natos europeiska ben måste stärkas, säger Pekka Haavisto.
Med tanke på det kommande presidentvalet i USA där Donald Trump kan besegra den sittande presidenten John Biden säger Pekka Haavisto att Finland kommer överens med alla demokratiskt valda presidenter.
– Under Trumps förra presidentperiod hade jag mycket kontakt med den amerikanska utrikesministern Mike Pompeo. Det gick inte att tala klimatförändring eller miljö med honom, men det gick att tala om säkerhetspolitik, Kina och Nordafrika med honom.
Finland ska fortsätta bygga fred
För honom som president är det viktigt att Finland fortsätter att bygga fred ute i världen.
– Vi har Åland och många andra modeller som kunde behövas runt om i världen. Finland har också teknologiska lösningar som kunde användas för att bekämpa klimatförändringen.
Han lyfter också fram Helena Gualinga, med rötter i Pargas och studentexamen från Katedralskolan, som talade om ursprungsbefolkningarnas rättigheter vid det ekonomiska forumet i Davos, som huvudtalare på New York Times middag.
För dialog och förhandlingar
När han år 2030 ser tillbaka på sin presidentperiod, förutsatt att han blir president, så hoppas han att det råder en bestående fred i Ukraina, att situationen i Mellanöstern har lugnat ner sig och att Finland kanske kan bidra med fredsbevarare och att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har återuppstått, lagom till dess femtioårsdag.
– Forum för förhandlingar och dialog behövs. I Finland hoppas jag att debattklimatet har förbättrats så att hatpratet har försvunnit. Presidenten kan visa exempel genom att ordna trygga rum för diskussioner mellan olika parter, säger han och berättar om en sådan diskussion som han som utrikesminister ordnade på Ständerhuset i Helsingfors.
– En kille med utländsk bakgrund som hade vuxit upp med bara sin mamma hade varit orolig för att han skulle bli omhändertagen när mamman kunde så dålig finska att hon inte kunde deklarera. Han var glad över att få börja skolan, men blev besviken över att han inte genast fick lära sig att deklarera. Det här hade han aldrig berättat om förr. Vi måste kunna skapa trygga rum för att kunna diskutera också svåra saker. Vi behöver en dialog, även om vi har olika åsikter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.