REPORTAGE
Rävsundsbron har tjänat i vått och torrt i snart 58 års tid
Förr i tiden var det vattnet som förenade, men i dag skiljer det främst åt.
Tiden då färjkarlar och färjgummor skötte de relativt fåtaliga resenärerna längs vägarna är ett minne blott. Men nästan ända fram till 1950-talet var det färja som gällde också över Rävsundet.
”Skjuus eller gangare?”
På 1920-talet anropade man båtfärjan över Rävsundet genom att ringa i en vällingklocka. Svaret kunde låta ”Äre skjuus eller gangare?”. Färjkarlen ville veta vilken storleks båt man skulle ro över för att transportera resenärerna.
Ännu långt efter andra världskriget, år 1949, var motorfärjan över Rävsundet den största i Finland på den tiden.
Men Pargas Kalk Ab krävde snabbare och bättre förbindelser till fastlandet för sina transporter.
Hessund var miljonprojekt på 1930-talet
Bron över Hessundet hade blivit klar redan i november 1937 och kostade för den tiden hisnande 2,5 miljoner mark.
Omvandlat till euro med hjälp av statistikcentralens prisomräknare som tar i beaktande levnadskostnadsindexet motsvarar det ungefär 960 000 euro. Sedan dess har bron fått en andra valvbåge trettio år senare, år 1967.
Kostnadskalkylen för Rävsundsbron år 1963 låg på omkring 5,4 miljoner mark – i dag omräknat till ungefär 11,6 miljoner euro.
Kostnadskalkylen för nya Hessundsbron som nu planeras rör sig enligt Trafikledsverkets investeringsförslag kring 28 miljoner euro medan Rävsundsbrons motsvarande ligger kring 100 miljoner euro.
Pontoner från andra världskriget
Men tillbaka till Rävsundet.
Pargas Kalk tog initiativ till införskaffandet av övergivna landstigningsfarkoster från de allierades landstigning i franska Normandie.
Vintertid hade man redan 1948 och 1949 tillfälligt installerat en pontonbro, men först så sent som i januari 1950 kunde den ”fasta” pontonbron över Rävsundet invigas.
Nästan fjorton år senare, i december 1963, invigdes den nuvarande hängbron som vid den tiden var landets längsta i sitt slag.
Hände år 1963
- Valutareformen som strök två nollor i marksummorna genomfördes.
- Charles de Gaulle och Konrad Adenauer undertecknar Élyséefördraget mellan Frankrike och Tyskland.
- Jugoslavien utropades som en socialistisk republik med Josip Broz Tito som president på livstid.
- 70 000 människor protesterar mot kärnvapen genom att marschera från London till Aldermarston.
- Slaveri förklarades olagligt i Saudi-Arabien.
- Kosmonauten Valentina Teresjkova blev första kvinnan i rymden.
- John F. Kennedy besökte Västtyskland och höll sitt kända ”Ich bin ein Berliner”-tal vid Berlinmuren.
- Sydafrika sparkades ut ur Internationella arbetsorganisationen ILO.
- 22 personer omkom i en flygkrasch i Mariehamn.
- Ett vulkanutbrott skapade ön Surtsey utanför Island.
- USA:s president John F. Kennedy mördas i Dallas.
- Harvey Ball uppfann det som skulle bli den gula ”smileyn”.
- Genetikern J.B.S. Haldane lanserade termen ”klon” för en genetisk kopia av en individ.
Pontonerna tjänade i Åbo, Nagu och igen i Åbo
Pontonerna som låg i Rävsundet fick ett nytt uppdrag i Åbo, där de tjänstgjorde som bro mellan Hirvensalo och Satava mellan åren 1964 och 1989, då Satava fick en fast broförbindelse.
Två av dessa tidigare amerikanska landstigningspontoner var i bruk så sent som 2012 mellan Ramsö och Vallmo i Nagu, innan de ersattes av en välvd träbro.
Pontonerna såldes senare vidare till Åbo med Joakim Håkans som köpare. De ligger i dag som kaj på den industriella sidan av Åbo Båtvarv i Runsala.
Oro och irritation
Sedan början av 2000-talet har Rävsundsbron ändå varit ett ständigt oros- och irritationsmoment för de som dagligen är beroende av den.
Kort efter brons 40-årsjubileum, sommaren 2004, blev det omfattande reparationer som inleddes i maj med flera kilometer långa köer och 65-minuters bussresor mellan Pargas och Åbo.
2010 konstaterades att Rävsundsbron är en tickande tidsbomb och att bron måste förnyas inom 20 år. Då höll man som bäst på med en uppdaterad krisplan för hur man sköter transporterna till och från Pargas om bron skulle bli obrukbar, en likadan plan arbetar man med för tillfället.
Innan 2010 hade man senast uppdaterat motsvarande plan på 1990-talet.
Hastighetsbegränsningen på 50 kilometer i timmen togs i bruk i december i fjol och redan innan det kom en begränsning på att tunga trafiken måste hålla ett avstånd på minst 60 meter till närmaste tunga fordon.
Rävsundet
Ligger mellan S:t Karins (Kustö) och Pargas (Kirjalaön)
Trafikmängden på Rävsundsbron i dagens läge uppskattas ligga mellan 10 000 och 15 000 fordon per dygn, varav ungefär 700 är tungtransporter.
Den nuvarande bron är 287 meter lång och har en frihöjd på 11 meter.
Den ritades av den danska ingenjörsbyrån Chr. Ostenfeld & W. Jønson.
Den invigdes den 23 december 1963 efter närmare två år av byggarbeten.
Lär bli åtminstone 60 år
Att den nuvarande bron kommer att se sin 60-årsdag i december 2023 är så gott som klart.
Enligt statens budgetproposition för 2022 kommer broprojekten beviljas ett anslag på fem miljoner euro under nästa år, medan resterande 120 miljoner ligger längre fram i tiden.
Det betyder att byggandet av en ny bro skulle kunna inledas tidigast under 2023.
Källor: Birgit Karlsson & Mariella Lindén: Korvarnas Land (1990), Egil Essén: De plöjde teg och hav… (2005), Olof Nordström: Kalk, skutor och män (2007), Egil Essén: Veckans bilder-Viikon kuvat (2006), Per Nyström: Paraisten Kalkkivuori osakeyhtiö 1898–1948 (1951), Landsbygdens Folk 4.9.2021, Turun Sanomats, Pargas Kungörelsers och Åbo Underrättelsers arkiv.
Jag minns när vi , ett gäng flickor i tio -tolvårsåldern ,for med buss till Pargas .Vi skulle uppträda som Lucia och tärnor . Vid Rävsundet väntade färjan ochresan över gick bra .Men på Pargassidan blev det problem. Det var is och snö på vägen och det var svårt för chauffören att köra upp för den branta backen från stranden . Vi kommenderades ut ur bussen och stod bredvid och tittade på . Kanske lite uppskrämda Det här hände för cirka 70 år sen .
vet inte var färjan gick och jag tycker att där inte. är så branta stränder . Men halt var det !