ÅU 20.02.2018 17:41

Många kvinnor vågar inte anmäla våldtäkter, eftersom de är rädda för att rätten inte ska tro på dem.
Riksdagens kvinnonätverk har lämnat in ett lagförslag för att ändra strafflagen då det gäller våldtäkt. Kvinnonätverket föreslår att Finland inför en så kallade samtyckeslag, vilket innebär att allt sex utan samtycke kan räknas som våldtäkt. I praktiken innebär det att brist på samtycke införs som kriterium för våldtäkt.
För närvarande måste våldtäktsoffret bevisa att hen blivit utsatt för våldtäkt, vilket inte alltid är så enkelt – speciellt om det inte finns yttre tecken på våld. Med samtyckeslagen vänder man på bevisbördan och då blir det i stället den åtalade som måste bevisa att hen är oskyldig – på sätt och vis.
I december föreslog Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) att Sverige lagstiftar om samtycke för sex. Förslaget understöddes bland annat av justitieminister Morgan Johansson (S). Även på andra håll i världen har liknande förslag varit i medvind.
Kvinnonätverkets lagförslag är undertecknat av nästan 80 riksdagsledamöter. Ordförande för nätverket är Vänsterförbundets riksdagsledamot Hanna Sarkkinen.
– Det svenska förslaget har brett stöd. Finland bör följa efter. För att stärka den sexuella självbestämmanderätten och de mänskliga rättigheterna är det centralt att brist på samtycke inkluderas i lagen, säger Sarkkinen.
Enligt henne förblir en del våldtäkter oanmälda eftersom offren tvivlar på sina chanser att klara sig i rättsprocessen. Hon anser att det är fel att kravet på yttre våldstecken så kraftigt dominerar kriterierna för våldtäkt.
– Våldtäkt drabbar offret djupt, oberoende av om det blir några yttre spår av dådet, säger Sarkkinen.
Flera lokala och internationella organisationer som stöder kvinnors rättigheter har uppmanat Finland att ändra på lagen, bland annat Amnesty International och Kvinnoorganisationernas Centralförbund. Ordföranden för Centralförbundet, riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) har jobbat aktivt ihop med Sarkkinen för att skriva lagförslaget.
– Vi är vana att tänka att strafflagen är neutral, men det är den inte. Fokus ligger på offret, som ska stötas och blötas i rätten. Det räcker inte med hennes berättelse utan det krävs även andra bevis, säger Biaudet.
Hon tror inte att en samtyckeslag, eller samtyckesparagraf, helt och hållet kommer att ändra på behandlingen av våldtäktsfall, men det är en stor skillnad om det i lagen står att brist på samtycke utgör våldtäkt. Tanken om att en våldtäkt alltid måste innehålla våld håller inte.
– Det är bevisat att kvinnor ofta fryser eller försöker göra sig frånvarande under våldtäkter. Om man aktiv gör motstånd under en våldtäkt kan den vara svår att bevisa i rätten, säger Biaudet.
Enligt henne händer det ibland att kvinnor beskylls för att utsätta sig för våldtäkter, till exempel genom att flörta eller klä sig utmanande. Den här sortens skuldbeläggande skulle samtyckeslagen effektivt göra slut på. Ifall det inte finns något samtycke, spelar resten ingen roll.
Biaudet medger att förslaget om samtyckeslag kan låta kontroversiellt i vissas öron, inte minst på grund av att den vänder på bevisbördan. Inom straffrätt brukar man i allmänhet utgå från att en person är oskyldig tills hen är dömd.
Enligt Biaudet är det något som bör diskuteras. När en lag är formulerad så att den lägger all bevisbörda på offret måste man kanske tänka om.
– Det finns professorer i straffrätt som säger att det här inte kan göras, men det finns andra professorer som säger att det är möjligt, säger hon.
Listan på alla som undertecknat lagen torde offentliggöras inom kort. Listan innehåller både manliga och kvinnliga riksdagsledamöter från flera partier.
Följande steg för lagförslaget är att det behandlas i en remissdebatt i plenum. Remissdebatten ser ut att äga rum inom ett par veckor och då fattas beslut om vilket utskott det remitteras till. Därefter är det upp till utskottet att välja om ärendet går vidare eller om det läggs ner.
Sarkkinen och Biaudet hoppas att lagförslaget ska gå så långt som möjligt.
Läs också: 
Politiker försiktigt positiva till samtyckeslag
Åboprofessor: Samtycke i lagen hade gjort domen för våldtäkt av tioåring strängare

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln