Rimliga boendekostnader är en förutsättning för livskraft
Alla behöver någonstans att bo och alla borde ha råd med ett boende. Därför är det förvånansvärt hur lamt vi ifrågasätter dagens obefintliga bostadspolitik på både lokal och nationell nivå.
För när lejonparten av hushållets inkomster går åt till tak och väggar påverkas kommunernas attraktionskraft negativt, företagens tillväxtmöjligheter försinkas och det blir svårt att få fart på landets ekonomi.
Ju mer vi måste betala för vårt boende, desto mindre pengar kan vi lägga på konsumtion och köp av tjänster, vilket skulle krävas för att stävja inflationen och uppnå en friskare nationalekonomi.
De som äger sin bostad tampas med höjda räntor på bostadslånet och ofta ett höjt bolagsvederlag. Visst, det var naivt att många lät bli att stresstesta sitt lån på riktigt, men å andra sidan är det svårt att testa effekterna av till exempel sjukdom eller arbetslöshet. Ingen hade heller räknat med kännbart höjda levnadskostnader.
Låt oss ändå den här gången fokusera mer på dem som hyr sitt boende, framför allt på dem som är i behov av en förmånligare bostad.
I Åbo erbjuder staden hyreslägenheter via TVT-Bostäder. Bolaget har aviserat om hyreshöjningar på i medeltal 6,5 procent för nästa år. I Pargas har stadens dotterbolag Väståbolands Hyreshus meddelat om hyreshöjningar på i medeltal 6 procent för stadens hyresbostäder. I fjol höjdes hyrorna för många med i medeltal 8 procent.
Det kan visserligen jämföras med att landets största hyresvärd, det icke-vinstdrivande bostadsbolaget Heka som ägs av Helsingfors stad, beslutat om en 12 procents hyreshöjning vid årsskiftet – en katastrof för merparten av de mindre bemedlade hyresgästerna. En femtiolapp mer i månadshyra knäcker lätt ekonomin för den som lever på existensminimum. Sannolikt kommer antalet vräkningar på grund av hyresskulder att öka.
Men vart ska folk flytta om till och med kommunens bostad är för dyr? Vad gör invånare i mindre skärgårdssamhällen där utbudet av hyreslägenheter överlag är njuggt?
Vilket är kommunernas ansvar för bostadsbyggandet i ett läge där ett hushåll med två förvärvsarbetare knappt klarar av att betala gängse hyra? Situationen kommer ytterligare att förvärras för många nu när regeringen planerar att skära i bostadsbidraget.
Bostäder till en rimlig kostnad är en ödesfråga för varje stad och kommun som vill lära sig stava till livskraft. Kraftiga hyreshöjningar och dålig tillgång på bostäder försämrar kommunernas och företagens möjligheter att rekrytera behövlig personal, framför allt till låglönebranscher med akut personalbrist, vilket i sin tur har negativa effekter på serviceutbudet för invånarna. Den nedåtgående spiralen hotar bli ännu snabbare om allt färre väljer att bo kvar i kommunen.
Bostadspolitik är inte en höger-/vänsterfråga utan handlar om att garantera alla en grundläggande rättighet. Varför är det då så svårt för politiken att ordna med det som är det mest centrala för oss: tak över huvudet? Ett tillräckligt utbud av bostäder till ett rimligt pris skulle gynna alla.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.