Kim Lund 21.04.2021 07:002

Rederierna kan så småningom se fram emot ett ökat intresse för att åka på kryssning. I USA beräknas kryssningstrafiken komma i gång i sommar och också Viking Line och Tallink Silja hoppas på ett uppsving då smittsiffrorna fortsätter minska.

För att hjälpa rederierna att i framtiden göra coronasäkra kryssningar har en grupp forskare vid Åbo Akademi i samarbete med medicinsk expertis, rederierna och lokala företag presenterat flera förslag på vad som kunde göras.

Gruppen har bland annat lokaliserat de ställen där smittspridningen är störst, säger projektledaren, universitetslektorn i industriell ekonomi, Jonas Spohr.

– Det är i samband med ombordstigningen och då de väntar i klungor på att få sina hytter. Men det finns få ställen att gå in i båten, och därför är det inte så lätt att göra något åt saken.

– Ett alternativ skulle vara att ta ombord passagerarna i etapper, men då hamntiderna är så korta är det problematiskt. Det är skilt på de stora kryssningsfartygen i Karibien som ligger längre i hamn.

Vesa-Matti Väärä

Rederierna kräver redan i dag ett negativt coronatest eller ett intyg på att man har varit sjuk. Regeln gäller inte kryssningsresenärer. Med så få passagerare som i dag fungerar kontrollen av intygen, men att göra det då ett par tusen människor stiger ombord är svårare.

Ett annat alternativ är att göra en hälsokontroll i hamnen och mäta temperaturen på resenärerna. Men inte heller det är alldeles lätt att genomföra, säger Spohr.

– Temperaturen varierar från människa till människa och den kan vara olika på morgonen och kvällen. Men då skulle man i alla fall upptäcka dem som helt klart har feber och kunna dirigera dem till ett snabbtest. Problemet är den långa inkubationstiden, man kan sprida smittan trots att man är symptomfri.

Metoden försvåras av de spända tidtabellerna och av rederiernas personalresurser. Testerna borde göras av utomstående sjukskötare och det är också en kostnadsfråga.

– Det blir ju litet tokigt att betala mera för testet än vad kryssningen kostar.

Monica Forssell

Spohr berömmer rederierna för det arbete de redan har gjort för att minimera riskerna. Städningen har effektiverats, ytorna torkas av regelbundet, det finns handsprit överallt och i restaurangerna har man sett till att säkerhetsavstånden hålls och att maten serveras till borden också i buffén.

Det finns också krav på att använda munskydd i publika utrymmen och det kan man gärna fortsätta med, säger Spohr.

Det som stack ut var att så många tyckte att det till och med hade varit trevligare än förut.

Passagerna verkar förhålla sig positivt till de nya restriktionerna och begränsningarna på fartygen. I samarbete med Tallink Silja gjordes en enkät bland deras stamkunder.

Man fick in drygt 1 000 svar, varav 63 procent svarade att de hade åkt båt under epidemin. De flesta av dem kände sig trygga ombord och tyckte att rederiets coronaåtgärder var bra.

Mest uppskattade man tillgången på handsprit, renligheten och hygienen, samt att personalen var vänlig. En majoritet tyckte också att resan hade varit lika lyckad som före pandemin.

– Det som stack ut var att så många tyckte att det till och med hade varit trevligare än förut. Det var mindre folk och mera utrymme ombord. Därför kändes det lugnare och det var mindre härjande och supande.

– För rederierna är det här förstås en ekonomisk fråga: ju mera folk ombord, desto mera pengar spenderar de.

De tre vanligaste orsakerna bland de stamkunder som hade valt att inte resa eller kryssa under pandemin var att de helt enkelt inte tyckte det är rätt tid, att de följer regeringens rekommendationer eller att hen eller någon i familjen tillhör en riskgrupp.

Jag är optimistisk och tror att vi kommer att vinna över viruset.

Spohr hoppas nu att gruppen får tilläggsfinansiering så att den kan fortsätta sitt arbete. Det gäller att hitta kostnadseffektiva lösningar som fungerar, men som inte förstör kryssningsupplevelsen, säger Spohr.

– Kunderna vill kryssa för att det är avkopplande och det är det kanske inte om man hela tiden blir påmind om coronan och går omkring med munskydd. Det skulle påverka hela kryssningsupplevelsen, och jag tycker inte det skulle vara så roligt.

Hur är det då på lite längre sikt – tror du att vi någonsin mera kan gå på nattklubben eller sjunka karaoke i fartygsbaren?

– Jag är optimistisk och tror att vi kommer att vinna över viruset. Många av de åtgärder som redan har vidtagits, som ökad städning och hygienförbättrande åtgärder kommer säkert att bli bestående på fartygen och det är ju positivt.

Projektet har finansierats av Business Finland och i arbetsgruppen ingick förutom Spohr experter inom cellbiologi och industriell ekonomi vid Åbo Akademi.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln