Saftskatten är en plåga för saftindustrin, säger Eckes-Graninis avgående ekonomidirektör Olof Lindberg
Olof Lindberg. Foto: J-O Edberg
Den ständigt stigande accisen på saftprodukter är ett gissel för saftindustrin.
Utöver omsättningsskatt betalar safttillverkarna också skatt på sockerhalten i saft- och juicedryckerna.
– Skatten debiteras till och med för 100 procentig apelsinjuice trots att den inte innehåller sötningsmedel utan enbart fruktos, säger Olof Lindberg, ekonomidirektör i Eckes-Granini.
På fredag är han sista dagen på jobb. Sedan väntar en tillvaro som pensionär.
Åbobon Lindberg har en drygt 40 år lång yrkeskarriär bakom sig. De 21 senaste åren har han varit ekonomidirektör i Eckes-Granini.
Han tycker att det är orättvist att safttillverkarna dubbelbeskattas.
– Finland är det enda landet i Europa där safttillverkarna utöver omsättningsskatt också betalar en saftaccis, säger Lindberg, som har rötter i Houtskär.
Rejäla skattehöjningar
Skatten har höjts kraftigt under åren.
1999 när Lindberg tillträdde posten som ekonomidirektör i företaget, som då hette Marli, var saftskatten 4,5 cent per liter.
Sedan dess har skatten höjts i flera repriser. Först till 7,5 cent, sedan till 11, 22, och 27 cent litern. Vid årsskiftet infördes ytterligare en höjning till 32 cent litern.
Lindberg är mycket kritisk till skatten.
Orsakar onödig byråkrati
– Under hela min tid i företaget har saftaccisen varit en stor plåga för bolaget. Den orsakar också en onödig byråkrati, vi är tvungna att redogöra för varje droppe för skattemyndigheterna, säger Lindberg.
Han säger att saftaccisen utgör en stor andel av företagets omsättning.
– Av vår omsättning på drygt 80 miljoner euro i fjol betalade vi 23 miljoner i saftaccis till staten.
Försäljningen har påverkats
Skatten har lett till att försäljningsvolymerna minskat.
– Jag kan tänka mig att konsumenterna reagerar då priserna på saft och juice stiger i handeln. Men många känner inte till orsaken, säger Lindberg.
– Saftaccisen är en dold skatt som få känner till trots att den i praktiken kan liknas vid skatterna på bensin, alkohol och tobak.
Saftskatten är det enda negativa som Lindberg upplevt under sina år som ekonomidirektör i företaget. Bortsett från frustrationen över den har han trivts som fisken i vattnet på sin post.
Känns vemodigt att sluta
– Jag har trivts jättebra i företaget. Det känns vemodigt att sluta och jag kommer att sakna mina kolleger, säger Lindberg.
Mycket har hänt under hans tid i bolaget. Redan samma år som Lindberg kom till företaget fusionerades Marli med Chymos Juomat och verksamheten delades i två bolag.
Det ena bolaget ansvarade för alkoholtillverkningen och det andra för saftproduktionen.
Rettig som då ägde Marli efter att man tidigare köpt företaget av Huhtamäki sålde sedan alkoholtillverkningen till svenska Vin & Sprit och saftproduktionen till tyska Eckes-Granini.
Affären med Eckes-Granini gjordes i början av 2000.
Några år senare togs Vin & Sprit över av den franska alkoholtillverkaren Pernod Ricard som i dag är hyresgäst i fabriken i Pansio där alkoholprodukterna och saftprodukterna tillverkas under samma tak.
Jan-Ole EdbergEckes-Graninis kontorsbyggnad i Pansio där företaget också har sin produktion. Foto: J-O Edberg
Lindberg säger att Eckes-Graninis övertagande av Marli blev lyckat.
– Det tyska familjeföretaget har under åren vuxit till en stor koncern med produktion i många länder. Eckes-Granini är i dag ett välskött och lönsamt företag, säger han.
Lindberg som hunnit jobba med ekonomifunktioner vid Åbovarvet och vid tv-fabriken i Åbo innan han kom till Eckes-Granini har också upplevt mindre lyckade fusioner och företagsköp under sin yrkeskarriär.
Jobbade på Åbovarvet på 1980-talet
På 1980-talet då han jobbade vid Åbovarvet som då hette Wärtsilä fusionerades bolaget med Valmets varvsverksamhet och Wärtsilä Marine bildades.
– Fusionen var inte lyckad. Wärtsilä Marine gick sedan i konkurs, en konkurs som blev Finlands största, säger Lindberg.
Också tiden vid tv-fabriken Semi-Tech var tuff.
– Fabriken såldes till ett företag i Hongkong som tömde företaget i Åbo på pengar och flyttade dem till Hongkong. Det hela resulterade med rättegång, säger Lindberg.
– Det gick vilt till, jag hade många sömnlösa nätter på den tiden.
Stor förändring att bli pensionär
Han upplever det som en stor förändring att bli pensionär efter en fyra decennier lång yrkeskarriär bakom sig.
– Att plötsligt inte ha något ansvar och inte vara beroende av någons kalender kommer att kännas konstigt, säger Lindberg.
Han ser fram emot att få vara tillsammans med barnbarnen och att vistas på Houtskär där familjen har ett hus.
– De yngsta barnbarnen har lovat att de tänker busa med morfar. I Houtskär tänker jag också njuta av grillcafé Skagens utmärkta hamburgare, säger Lindberg.
Olof Lindberg
Född: 29.7.1955 på Åbolands sjukhus.
Utbildning: Diplomekonom från Handelshögskolan vid Åbo Akademi.
Familj: Hustru, son och dotter med sina familjer, tre barnbarn.
Bor: I frontmannahus i Tallbacken.
Motto: Att verka men inte synas, jag gillar att hålla en låg profil.
Intressen: Huset i Houtskär, är också aktiv bänkidrottare. Gillar att titta på ishockey, framförallt NHL-matcher, och handboll. Har varit lagledare för sonens juniorlag då han spelade i ÅIFK.
Eckes-Granini Finland
Tillverkar, importerar och marknadsför safter under olika varumärken, de största är Marli, Mehukatti och God Morgon.
Fabriken finns i Pansio i Åbo.
Omsätter 82 miljoner euro (2019).
Företaget sålde i fjol 64 miljoner liter saft.
Sysselsätter 130 anställda, av dem är 50 tjänstemän, 80 anställda jobbar i produktionen.
Vd är Juha Helokoski.
Företaget hör till koncernen Eckes-Granini Group som har sitt huvudkontor i Tyskland.
Koncernen omsätter 921 miljoner euro (2019) och sysselsätter 1700 anställda.
I fjol sålde koncernen 853 miljoner liter saft.
LÄS OCKSÅ: Rabbe Lindholm tar över posten som ekonomidirektör
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.